Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Tunnlar vid underjordiska trafikleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNNLAR VID UNEDRJORDI SKA TRAFIKLEDER. 265
År 1886 använde samma uppfinnare skölden vid utförandet av
den första elektriska tunnelrörbanan under Themsen. Denna hade
två tunnlar vid sidan av varandra, och arbetet utfördes på samma
sätt, i det att, allt efter som skölden drevs fram, utfördes
tunnelrören genom sammansättning av
segmentbågar av gjutjärn,
tillsammans bildande en cirkel av
3,6 m. diameter. Längden på
varje sådan tunneldel var 0,5
m., och de sammanfogades med
varandra genom bultar. Som
exempel på hur pass raskt man
med denna metod arbetade, kan
anföras, att man kunde hinna
nära 3 m. om dagen.
På grund av att
nyssnämnda tunnel och de flesta andra,
som senare byggdes, hade ringa diameter, användes vid
utgrävningen handkraft. Vid större tunnlar användes maskinkraft i form
av grävmaskiner. Skölden försågs för det mesta med en kilformig
kant och pressades särskilt vid fasta jordlager fram med hydrautisk
kraft. Voro jordlagren lösa, var man ofta tvungen att använda
Fig. 70. Användandet av sköld under användande av pressluft.
Bilden visar till vänster den rörliga skölden, som pressas fram mot
jordmassan, mellan denna och betongväggen (streckad å bilden) bildas
arbetsrummet, i vilket pressluft införes. Plattformen, man ser, användes
vid sammanskruvningen av järnringarna, som bilda tunnelröret. Genom
rör i betongväggen tillföres luften och materialen.
tryckluft för att borteliminera det yttre trycket samt hindra
jordmassan, sand och slamm, att störta in.
Detta var t. ex. fallet med Rotherhitetunneln som förenar
stadsdelen med samma namn och Wapping. Den är Londons största tun-
Fig. 69. Brunels sköld sedd framifrån,
visande de 36 männen i arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
