Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Alfabeten och språk i Österlanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
hans bröder: Och hans bröder sågo, att deras fader hade honom
(Josef) kärare än alla de andra, och de blevo hätska mot honom och
kunde icke tala vänligt till honom. Och Josef hade en dröm och
omtalade den för sina bröder och de hatade honom ännu mer. Och han
sade till dem: ’Hören, vilken dröm jag har haft’." På vanlig svenska,
som användes i de nyare översättningarna, heter det: Då nu hans
bröder sågo–blevo de hätska mot honom–-. Därtill hade
Josef en gång en dröm, som han omtalade för dem. Sedan hatade de
honom ännu mera. Detta senare låter icke alls så högtidligt som
det förra.
Att det funnits rätt stora skillnader mellan de olika dialekterna
inom det hebreiska språket framgår även av Gamla testamentet. I
Domareboken 12: 5—6 få vi nämligen reda på, att efraimiterna icke
kunde uttala sch-ljudet utan sade s i stället. Det rör sig om
efraimiterna, vilka gjort uppror mot domaren Jefta, vilken nu
tillsammans med männen från Gilead straffa efraimiterna. "Och
gileadi-terna besatte vadställena över Jordan för efraimiterna. Då nu
någon av de efraimitiska flyktingarna sade: "Låt mig komma över",
frågade Gileads män honom: "Är du en efraimit?" Om han då
svarade nej, så sade de till honom: "Säg ’schibbolet’. Sade han då
’sibboleth därför att han icke kunde uttala ordet rätt, så grepo de honom
och höggo ned honom vid vadstället över Jordan." Det är intressant
att ordet "schibbolet", som egentligen betyder flod, i senare
språkbruk fick betydelsen prövosten, denna betydelse går säkert tillbaka
till den ovan omtalade berättelsen.
Under andra århundradet f. Kr. upphörde man att använda
hebreiska som talspråk i Palestina. Det undanträngdes av samma
språk, som även undanträngde a,ssyriskan från dess dominerande
ställning, nämligen arameiska. Kristus och hans lärjungar talade
därför icke hebreiska, utan arameiska; och den dag i dag förstår
varje ortodox jude hebreiska, emedan han måste kunna läsa Gamla
testamentet på "det heliga språket"; den dag i dag läses Gamla
testamentet upp på hebreiska i synagogorna över hela världen; den dag
i dag plugga de små judegossarna i Polens och Siebenbiirgens
smutsiga "Chedrer" (skolor) de svåra judiska skrifttecknen. De andra
kananéiska språken äro feniciska och puniska. Feniciska talades
huvudsakligen i kuststäderna Tyrus och Sidon, men då fenicierna foro
omkring i hela världen på handelsfärder, förstod man feniciska litet
varstans. Man har påträffat feniciska inskrifter i Egypten, på
Cypern, i Grekland, i norra Afrika, på Malta, på Sardinien och Sicilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
