Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Språkuppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
l:sta ljudregeln: tonvikten ligger på näst sista stavelsen:
interna-ciona, leciono.
2:dra ljudregeln: verbets infinitivform har tonvikten på sista
stavelsen: esar, att vara, laborar: att arbeta.
Framför substantivet sättes bestämda artikeln: la. la patro, la
patri.
Substantiv sluta i singularis på -o, i pluralis på -i. la linguø:
språk, la linguz. Alla adjektiv sluta på -a. reda: röd, alto, hög.
Pluralis: la bona lingui.
1 :sta komparationsgraden erhålles genom att lägga resp. plu och
min till grundformen: plu alta, högre; min alta, lägre, icke så hög.
2: dra komparationsgraden bildas genom tillägg av maxim och
minim: maxim alta, högst; minim alta, lägst, minst hög. De
personliga pronomina äro:
me jag mig, tu du dig, vu ni er, il han honom, el lu hon henne, ol
den det, lu, om könet icke skall angivas, ni vi oss, ili, oli, li, om könet
icke skall angivas.
Ei motsvarar singularisformen il han och betyder: flera män. eli
motsvarar singularisf ormen el och betyder: flera kvinnor, oli
singularisf ormen ol, den, det och betyder: flera neutra.
De possessiva pronomina äro: mea min mitt mina, nia vår vårt
våra, tua din ditt dina, vua er era, ilua hans, elua hennes, olua dess,
lua, om könet icke skall angivas, ilia, ella deras, olia, lia, om könet
icke skall angivas, sua sin sitt sina.
Det frågande vem? heter qua, pluralis qui; quo — vad.
Demonstrativa pronimina äro: ica: denna, detta, dessa; ita: den
där, det där, de där; ico: det, detta; ito: det där.
Räkneord: 1 = un, 2 = du, 3 = tri, 4 = quar, 5 = kin, 6 = sis,
7 = sep, 8 = ok, 9 = non, 10 = dek, 11 = dek-e-un, 12 = dek-e-du,
13 = dek-e-tri, 14 = dek-e-quar, 15 = dek-e-kin o. s. v. 20 = dua-dek,
30 = tria-dek, 40 = quara-dek, 50 = kina-dek, 60 = sisa-dek o. s. v.
100 == cent, 200 = dua-cent, 300 = triacent o. s. v. 1,000 = mil.
Verb: "Att läsa en bok" lekt-ar libro. Att hava läst: lekt-ir
(fu-turum: lekt-or).
Jag läser en bok: me lekt-as libro. läste: lekt-is, skall läsa:
lekt-os, en läsande man = lekt-ania homo; en man, som har läst =
lekt-inta homo; en man, som kommer att läsa = lekt-onta homo.
En bok, som läses: libro lekt-aia; en bok, som lästes: libro
lekt-ita; en bok, som kommer att läsas: libro lekt-øtø.
Lektez la libro: läs boken. Som man ser, betecknar a närvaran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
