Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Kopparstick - Etsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETSNING
63
sammansmälta till en hinna över koppartytan. Emellertid täcka
dessa hartskorn inte ytan till alla delar, varför syran sedan etsningen
företagits intränger och påverkar plåten på de ställen, där hartsdammet
inte täcker plåtytan.
Användes den flytande metoden vid akvatintgravyr upplöses
mastix- eller hartsämnet — även annat kådigt ämne kan användas — i
vinsprit av hög styrka, plåten rengöres noga och vätskan hälles över
ytan, spriten avdunstar och kvarlämnar i fint fördelade partiklar det
i lösningen använda kådämnet. Konstnärens gravyrarbete kan börja
då plåtytan är väl torr.
Ett ganska sällan använt förfarande vid akvatintgravyr är den så
kallade saltmetoden, varvid man häller fernissa över plåten och strör
vanligt bordsalt i den halvtorkade fernissan. Genom att
vattenbe-gjuta den torkade plåtytan smälter man bort saltet och i de fina
hålen efter saltkornen intränger syran vid etsningen.
Då man genom harts- eller saltkorn eller på annat dylikt sätt
preparerar plåten vid ett kopparsticks utförande säger man att
kopparsticket utförts i punkteringsmaneret. Ett blad, som endast återger
konturerna och de väsentliga inre linjerna och skuggorna, kallas ett
kartongstick.
Tryckningen av kopparstick tillgår på så sätt, att man gnider
koppartrycksvärta på den något uppvärmda plåten. Ingnidningen
företages vanligen med handen för att svärtan skall kunna finfördelas på
lämpligt sätt. Papperet, som vanligen är av fastare slag, pålägges
och plåt och papper få gå mellan ett par filt- eller tygklädda valsar.
Som ovan nämnts är tryckningssättet mycket tidsödande, ty samma
insvärtningsprocedur måste upprepas för varje avtryck. En
kall-stucken plåt anses vara uppsliten efter ett tusen avtryck, och är det
fråga om etsade plåtar torde avtrycken inte vara mycket värda, då
man kommit upp till några hundra avtryck.
Plåten kan, då det är fråga om stor upplaga, mångfaldigas i
reproduktion enligt det här tidigare beskrivna galvaniska förfarandet.
Etsning.
I föregående avdelningar har nämnts etsningsmetoden, vilken här
skall förklaras. Ordet kommer av tyska verbet ätzen, etsa. Man
etsar med syror ut fördjupningar i metaller. För övrigt kan etsning
även utföras på glas och en del andra ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
