Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Notstickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
ett helt notsystem måste flyttas uppåt eller nedåt någon millimeter
eller par, men även sådana motigheter får notstickaren förstå att
övervinna.
Redan i samband med formatbestämningen har notstickaren
beslutat sig för vilken av de åtta olika notstorlekar han förfogar över
som skall komma till användning, och han är nu färdig att sätta i gång.
Med stålstämplar slår han i nothuvudena på de faststäldda platserna,
drar upp "halsar", taktstreck och andra linjer, stämplar in "fanor",
förtecken, diskant- och basklav, taktsiffror, tecken för styrka och
tempo, överskrift och annan text. Det är att märka att även
bokstäver slås in
i plåten med
stålstämplar.
För att
underlätta denna
"skrivning"
drar
notstickaren upp fina
streck, på
vilka bokstäverna ställas, men avståndet dem emellan avpassar han
efter ögonmått.
Säker och lätt på hand måste notstickaren vara. Det duger inte
att han slår den ena noten djupare i plåten än den andra och det
duger lika litet att han i distraktion drar en linje för kort eller för lång.
Skulle det gå så galet att han gör något direkt fel vid stickningen
kan det hända att detta betyder kassering av plåten.
När plåten är färdigstucken gnides den in med litografisk färg,
varefter ett övertrycksavdrag tages och överföres till litografisk sten,
från vilken så tryckningen sker. I vårt land har denna metod nu
praktiserats i ungefär trettio år. Dessförinnan tryckte man i stor
utsträckning direkt från plåtarna. Äldre noter visa också tydliga
spår av detta förfaringssätt: plåtens konturer framträda i regel
tydligt som en nedsänkning i papperet.
Det finns emellertid flera andra sätt att mångfaldiga noter. För
orkester och körstämmor till exempel begagnas ofta autografiskt
övertryck, varvid noterna skrivas med litografiskt bläck, och
papperet sedan pressas mot sten. Därefter är det bara att ta avtryck.
Man kan också överföra skrivna noter till zinkplåt och trycka på den,
och en ännu lättvindligare metod är att skriva noterna på
genomskinligt papper eller kalkerväv och sedan helt enkelt göra vitkopior,
precis som man brukar göra med ritningar. Ur ekonomisk synpunkt
Fig. 44. Del av svenska Gradualet av 1493. Koralnotskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
