Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Uppkomsten av bokstavstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN AV BOKSTAVSTYPER
127
beträffande trycket med trätavlor. Av dessa tog man avtryck genom
att papperet lades på den med färg överdragna tryckformen, och
papperet pressades sedan med en läderputa eller en borste mot
trvck-formen.
Gutenberg gjorde sina bokstavstyper i stil med tidens
handskrifter. Var det fråga om att illustrera eller illuminera trycksidan
utfördes detta sedan tryckningen verkställts. Särskilt berömda av de
Gutenbergska tryckalstren äro hans
biblar, den 36-radiga och den 42-radiga.
Bokälskare och muséer tävla i den mån
kassorna medge att förvärva dessa dyrbara
böcker. På våren 1926 såldes en från
Bene-diktinerstiftet Melk i Österrike
härstammande gutenbergbibel på auktion i New
York till en d:r Rosenbach för 106.000
dollars. Första budet på bibeln gavs av
miljardären Morgans sekreterare och var
på 50,000 dollars. Bibelexemplaret är ryckt
1455 och inbundet på sjuttonhundratalet.
Med detta förvärv har Amerika nu sex
gu-tenbergbiblar. Ett annat eftersträvat bokverk är deri Psaltare, som
trycktes av Faust och Schöffer, vilka båda voro Gutenbergs
medhjälpare.
Det var särskilt i staden Mainz tryckerikonsten uppblomstrade
under senare hälften av fjortonhundratalet, men sedan staden
intagits sökte sig boktryckarna från Mainz till många platser, där de
grundade tryckerier och utövade sin konst. Redan vid slutet av
århundradet funnos tryckerier i ett dussintal länder. Även till vårt
land kommo de tyska boktryckarna, och de i vårt land först verkande
voro Johannes Snell och Bartholomeus Gothan, vilka började sin
verksamhet i Stockholm respektive år 1483 och 1486.
Denna tids boktryckare voro sina egna stilgjutare. Sedan blevo
dessa yrken skilda åt. Man tar nog inte fel, då man gissar, att
bok-stavsgjutningen hos dessa gamla boktryckarmästare var ett svårt
kapitel. Det gällde ju att gravera en stämpel för gjutformens
åstadkommande, och denna gravering var en särskilt svår konst.
Emellertid synes det ha tillgått så, att gjuterier, vilka låtit framställa
stämplar, sålde gjutformar till andra tryckerier. Såsom den förste
stilgjutaren-specialisten antecknas Claude Garamond i Frankrike.
Garamonds verksamhet inföll i mitten av det sextonde
århundradet, men det var först för ett hundratal år sedan man kom fram
Fig. 21. Sida av en
handskriven lagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
