Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Uppkomsten av bokstavstyper - Sättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTTNINGEN
129
triser, där bokstavstecknet ifråga är utskuret. Sedan matrisen efter
det bokstaven instansats noggrant justerats slipas den och tillriktas.
Gjutinstrumentet matas med flytande metallegering.
Komplettmaskinerna lämna fullt färdiga stilar.
Sättningen
Att sätta är att sammanfoga de olika bokstavstyperna till ord och
orden till meningar, vederbörligen försedda med skiljetecken.
Sättning kan utföras för hand eller på maskin.
Vid handsättning användes vinkelhake,
sättlinje, sättskepp, ålspets,
korrigeringstång, tenakel och kolumsnören. De skåp
och fack, i vilka stilmaterialet förvaras
kallas kastregaler och formregaler.
Arbetsplatsen mellan dem kallas gator.
Kast-regalerna inrymma stilkaster, linjelådor,
sifferlådor och materiallådor. En kast
för stilar är en låda med fack för de olika
bokstavs- och skiljetecknen. De större
facken upptaga på en bekvämt tillgänglig
plats sådana bokstäver, vilka allmännast förekomma. På
formrega-len står sätt- eller formbrädet.
Bokstavstypen består av metall och indelas i fot, kropp och huvud.
Bokstavens gravyr finnes på huvudet. På kroppen har stilen en
signatur, en eller flera inskärningar, vilka
tjäna till att snabbt få bokstaven rätt placerad i
raden på vinkelhaken. Emellertid äro inte alla
stiltecken gjutna var för sig utan även
dubbelbokstäver, ligaturer, förekomma,
såsom ff, fi, fi, fil och ffl. Beträffande olika
stilsorter och skilda stilsnitt hänvisas till
exempel i en här närsluten figur upp-
Fig. 24. a. Vinkelhake, b Skepp med sats.
Fig. 23. Typkroppens delar
och dess benämningar.
VII 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
