Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen
- Biblioteksteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biblioteksteknik
När boken föreligger färdig är såväl förläggaren som
bokhandlaren angelägna om att folk skall visa intresse för den, köpa den och
läsa den. Men vem har råd att köpa ett större antal böcker? De
ställa sig ganska dyra, om man inte kan förvärva dem under särskilda
omständigheter — såsom till exempel fallet är med detta verk — och
vill man därför studera ett större antal bokarbeten vänder man sig
numera till ett bibliotek. Många
uppfinningar och framsteg ha
satt bibliotekens män i tillfälle
att komma fram nästan
överallt med sitt lager av nyttig
förströelse.
 |
Fig. 108. Sveriges första större
folkbibliotek, Dicksonska folkbiblioteket i
Göteborg, grundlades redan 1861. Den
nuvarande byggnaden togs emellertid i bruk
först 1897. |
En äldre tids bibliotek
tillhörde samtliga den typ, som
man kallar vetenskapliga
boksamlingar. De hade till
uppgift att samla och bevara
böcker för en kommande
generation samt gå den vetenskapliga
forskningen på olika områden
tillhanda. Någon utlåning för
att tillgodose allmänhetens självbildningssträvanden kunde dessa
bibliotek ej befatta sig med. De ägde vanligen ett exemplar av varje
bok, och detta måste skonas och fick ej utsättas för allt för stark
slitning. Desutom var deras bokbestånd — med undantag för den
inhemska litteraturen i de stora nationalbiblioteken, vilken emellertid
alldeles särskilt måste bevaras för förslitning — vanligen ej heller av
den art, att den skulle kunna tillfredsställa den läshungrige.
Även i våra dagar finns denna typ av vetenskapliga bibliotek.
Deras skatter äro numera genom moderna kataloger och mera
detaljerad systematisering lättare tillgängliga för envar, men till sitt
syfte äro de helt skilda från de s. k. folkbiblioteken, som det här är
fråga om. Dessa senare ha till uppgift dels att stå en bredare allmänhet
till tjänst i dess självbildningsarbete, dels att i större eller mindre
utsträckning tillhandahålla ren nöjesläsning.
Våra tidigaste folkbibliotek — s. k. sockenbibliotek — upprättades
redan i början av förra århundradet. Först 1842 finna vi, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:35 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0239.html
