Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress / 240 (1926) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Biblioteksteknik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myndigheterna direkt uppmuntra dem. Detta års folkskolestadga innehöll
nämligen en bestämmelse, vari prästerskapet ålades att tillse, att
sockenbibliotek upprättades och begagnades. Många sådana
boksamlingar tillkommo också i följd härav under 1850- och 1860-talen. Men
man får inte tro, att de kommo att spela någon alltför stor roll. Många
av biblioteken voro nämligen för ensidigt sammansatta och innehöllo
ofta nästan uteslutande religiös littertur och böcker av rent praktisk
syftning. Därför blevo de vanligen föga eller alls inte anlitade av de
breda lagren, för vilkas skull de kommit till.

Fig. 109. Stockholms stadsbibliotek håller f. n. på att byggas på en centralt belägen tomt i hörnet av Sveavägen och Odengatan. Ovanstående ritning ligger med vissa förändringar till grund för detta ståtliga bibliotek. Till höger syns huvudentrén, till vänster ingången till barnavdelningen. Byggnaden är beräknad att tagas i bruk under loppet av år 1927.

Först fram på 1890-talet började det komma verkligt liv i
folkbiblioteksrörelsen i Sverige. Detta sammanhängde med det ökade
intresset för allmänbildning
överhuvud, som då gjorde sig
gällande i vårt land, och
berodde samtidigt på de direkta
folkbiblioteksimpulser som
kommo utifrån. Det
bildningsarbete, som började bedrivas
av de socialt betonade
studentföreningarna, av de
nygrundade föreläsningsorganisationerna, genom
universitetens sommarkurser — allt
detta drev också
folkbildningsfrågan fram mot sin lösning,
även om denna till att börja med måste bli rätt provisorisk. Först
vid 1905 års riksdag blev beslut fattat att med statsmedel ekonomiskt
understödja folkbiblioteksverksamheten, och därefter har
utvecklingen gått i snabb takt. Det förnämsta mönstret för våra svenska
bibliotek blevo åtminstone till en början de amerikanska. Fil. doktor
Valfrid Palmgren hade 1907 företagit en omfattande studieresa till
Förenta Staterna och fäste efter hemkomsten uppmärksamheten på
Amerikas utmärkta folkbibliotekssystem. Av regeringen erhöll han
uppdraget att utarbeta förslag till bibliotekssakens främjande här i
landet. Detta förslag, avgivet 1911, blev också grundstommen i de
nya av Kungl. Maj:t i enlighet med beslut vid 1912 års riksdag
utfärdade bestämmelserna angående statens uderstödjande av
folkbiblioteksväsendet (1902). Denna organisation, som i huvudsak ännu är
bestående, har också visat sig så användbar, att man enligt
sakkunnigas mening i framtiden endast behöver bygga vidare på den en gång
lagda grunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>