Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Skrivmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om så att färgbandets respektive infärgade remsa kommer mellan
papperet och typen. Man har också små klockor på de flesta
skrivmaskiner, avsedda att markera, att den skrivande nalkas radens slut
och måste tänka på avslutning eller lämplig uppdelning av radens
sista ord. Vanligen låsas tangenterna automatiskt, då en rad är
fullskriven. Vidare har man numera korrigeringsspakar, genom vilka
man kan — såsom till exempel med backspaken — återställa
skrivarket i önskat läge för korrigering av felskrift, otydlig skrift eller
dylikt.
Genom att arrangera särskilda stoppare kan man med
skrivmaskin utföra ett korrekt kolumnarbete, såsom till exempel bokföring,
och det finns numera stora maskiner, vilka man med större rätt kan
kalla bokföringsmaskin än
skrivmaskin. Vi återkomma
framdeles till dessa mera
komplicerade maskiner.
Här skola vi återknyta
utvecklingsgången beträffande
skrivmaskinsuppfinningarna.
Amerikanaren J. Pratt fick
1866 patent på en skrivmaskin,
som han kallade pterotype,
vilken hade tre rader typer på ett
hjul, och dessa trettiosex typer
kunde man ställa in vid önskad
plats, trycka till och således
skriva sammanhängande ord och meningar.
Vi nämnde i inledningen några ord om sambandet mellan
skrivmaskin och sättmaskin, och det är också ett par typografer, som
uppfunnit en av de stora förbättringarna på skrivmaskinens område.
Anledningen till uppfinningen var den, att de två boktryckarna C. L.
Sholes och S. W. Soulé skulle framställa en maskin, med vilken de
kunde skriva en löpande följd av serienummer på sedlar. När de
lyckats därmed uppmanades de av uppfinnaren C. Glidden att utvidga
sin konstruktion till att även omfatta löpande skrift, en maskin med
siffrorna utbytta mot typer.
 |
| Fig. 2. Modell till skrivmaskin av 1867, system Sholes-Glidden-Soulé. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
