Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Skrivmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort från skrivmaskinsuppfinnandet, och det blev Sholes, som
fullföljde och förbättrade konstruktionsplanen. Han anses kunna
förtjäna epitetet skrivmaskinens fader, ty i hans konstruktion finns
nästan allt det som en modern skrivmaskin i huvudsak innehåller.
Det tjogtal skrivmaskiner han tillverkade voro emellertid inte
hållbara.
Den, som näst Sholes anses ha rätt att anses såsom
skrivmaskinens uppfinnare, var en advokat i Meadville, J. Densmore, som
engagerade mekanikern
G. W. N. Yost att
hjälpa sig med
experimenten. Man
arbetade i dryga
fem år på
konstruktionen, och sedan
fick man
Remington & Sons
vapenfabrik i Amerika
att börja
tillverkningen av
skrivmaskiner. I
samarbete med Brooks och
Jenne utarbetade
Yost en förbättrad
modell senare. Den
nya modellen
försågs med både små
och stora typer, ett önskemål från affärsvärlden, där man nu mera
allmänt började intressera sig för skrivmaskinen såsom en
snabbskrivare. Med den förbättrade Remingtonmaskinen inleddes i dubbel
måtto en revolution, ty skrivmaskinens lancerande betydde även en
social omvälvning i viss mån, skrivmaskinen öppnade kontoren för
kvinnan. Från att ha tillverkat endast 1,500 skrivmaskiner om året
kom man vid remingtonfabriken småningom upp till 100 maskiner
om dagen.
 |
| Fig. 3. Första Remington-maskinen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
