- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress /
312

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Mått och vikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

. 312 TREDJE DELEN. TAL-, SKRIV-, RÄKNE- O. DYL. MASKINER

de skatteupptagande med sig en våg och vissa bestämda vikter, vilka
av den skattskyldige skulle vägas upp med metall av visst slag.

Vad längmåtten beträffa torde det ha varit vanligt, att man
"uppstegade" det område, som man önskade mäta ut. För mindre längder
hade man en fullvuxen människas famnmått, handens omkrets eller
en viss fingers, till exempel tummens längd, vilket givit eftervärlden
måtte famn och tum.

Numera har man ju genom upprepade uppfinningar under tidernas
lopp kommit fram till vågar, vilka väga rätt på ett hundradels
milligram. I affärerna brukar man vanligen balansvågar av olika
konstruktioner, varvid vikter
avpassade enligt decimalsystemet
numera enligt lag skola
användas i vårt land. Stundom har
man i affärerna och ändå
oftare i hemmen ett slags
visarvå-gar.

Visarvågarna fungera på så
sätt, att det föremål man väger
genom sin tyngd utövar ett
visst tryck på en fjäder, och
detta tryck registreras genom
en med fjädern förbunden
visare, vilken rör sig över en indelad skala. Då en fjäder med tiden
slappas och metaller för övrigt undergå förändringar på grund av
växlande temperatur äro emellertid fjädervågarna inte fullt pålitliga.

En mycket uppmärksammad svensk uppfinning på vågområdet är
den 1920 av ingenjör Gustaf von Post konstruerade arithmosvågen,
vilken är gjord efter de principer, vilka vi finna hos skjutviktsvågen.
Detta slag av vågar ha på ena sidan om stödjepunkten en graderad
vågbalans med en med visarindex utrustad skj utbar motvikt. Man
skjuter balansen tills jämvikt uppnåtts och på graderingen kan man
läsa av det vägdas vikt.

På den av von Post uppfunna arithmosvågen sker förflyttningen
av motvikten automatiskt. Visarapparaten kringvrides samtidigt.
Vridningen sker i proportion till belastningen.

Då det gäller att väga tyngre gods har man numera spårvågar.
Dessa användas företrädesvis, då det är fråga om att väga
järnvägsvagnar eller andra godstransporterare, vilka gå på spår. Man har
även spårvågar, vilka kunna väga ett tågsätt under dess rullande
över vågen, så att ett tågsätt på upp till ett trettiotal vagnar kan

Fig. 42. Invånare på Kreta betala skatt.
Föremålen visa de rymdmått och
vikter, som man använde på Kreta omkring
1550 år före vår tideräknings början.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free