Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Träförädlingsindustrien - Transporten från skogen till sågverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORTEN FRÅN SKOGEN TILL SÅGVERKET 11
Våra norrländska älvar och floder ägna sig synnerligen väl för
flottning. 12 stora älvar och 50 mindre floder och åar med
genomsnittlig längd av 400 kilometer leda ned från det skogiga inlandet
mot havet. Floderna hava i allmänhet branta stränder, så att
vårfloden förorsakar icke översvämningar av större områden, där
timmerstockarna sedan kunna bliva
kvarliggande, utan timret följer floden
tämligen väl. Vattnets hastighet i
våra floder ligger vanligen mellan 0,5
—2 meter pr sekund, vilket gör en
hastighet på timret av 5—10
kilometer pr dygn.
Även i de mest ideella floder
uppträda emellertid hinder för flottningen,
och skall floden år efter år tjäna
såsom transportör av större
timmermassor, är det nödvändigt, att dylika
hinder borttagas eller förbyggas. Detta
har skett med de svenska älvarna i
stor utsträckning. I Norrland, Dalarna och Värmland finnas sålunda
sammanlagt icke mindr än 28,000 kilometer älvar och floder, vilka så
att säga lagts under kultur ur
flott-ningsteknisk synpunkt. Sålunda hava
klippblock utefter älvstranden
bortsprängts, virvelströmmar i vattnet
borttagits eller förbyggts av
fördämningar, vattenståndet reglerats genom
anläggande av slussar o. s. v.
Vattenfallen utgöra de största hindren vid
flottningen, och vid dessa har man
byggt särskilda timmerrännor,
antingen genom själva fallen eller på sidan
därom.
I Finland, de tusen sjöarnas land,
finnas platser, där två sjöar gränsa intill varandra utan direkt
förbindelse och med stor nivåskillnad. Man har här byggt smala kanaler
eller rännor mellan sjöarna med så stark lutning, att
timmerstockarna halft flyta, halft falla ned från den ena sjön till den andra.
Timmerstockens seglats börjar i den smala och strida fjällbäcken,
där värje enskild stock måste lämpas fram. I de’"japanska
fjällbäckarna reser sig fjällväggen nästan lodrätt upp från det klippfyllda
Fig. 6. Så kan det gå, om
flottleden är för liten och
virkesmängden för stor. Virket har blivit
kvarliggande i flottleden, sedan
vattnet "gått".
"Fig. 7. Virkestumning på isen.
Innan virket nedlägges i floden
mätes varje stock och förses med
resp. ägares märke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
