Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Spetsfabrikation - Blekning och färgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPETSFABRIKATION
137
Heathcoath själv förbättrade sin maskin, så att alla dess många
rörliga delar kunde drivas från en enda roterande axel, och därmed
var också möjligheten skapad, att använda vatten- eller ångkraft för
maskinens drivande.
Liksom vävstol och stickmaskin har bobbinetmaskinen även
kunnat sättas i förbindelse med en Jacquardmaskin. Detta skedde år
1831, och sedan dess har den maskinella tillverkningen av spetsar och
gardiner kunna uppdrivas till en storartad omfattning.
Emellertid finnes även en annan typ av maskiner för
spetstillverkning, vilka hava utgått från de under mitten av 1800-talet i bruk
komna flätningsmaskinerna. Från att på dessa tillverka flätade spetsar
av förhållandevis enkelt slag har man kommit fram till
konstruktioner, som göra det möjligt att framställa verkliga knypplade spetsar
på mekanisk väg. Den vara, som erhålles medelst sådana
knypplings-maskiner, kan knappast ens av fackmän skiljas från motsvarande
handarbete.
Blekning och färgning.
Om vi betrakta en textilprodukt, som just lämnar maskinen, det
må nu vara garn eller vävnad, så har den en vanligen svagt grågul
färg, som icke just tilltalar ögat. Att råda bot på denna olägenhet
har i alla tider varit en uppgift för textilindustrin, och vägarna, på
vilka man därvid slagit in, hava varit tvenne. Man har nämligen
antingen försökt att genom blekning på ett eller annat sätt få färgen att
bliva rent vit, eller också har man tillgripit den utvägen, att infärga
fibrerna i garnet eller vävnaden med något färgämne, som givit varan
en vackrare färg än den ursprungliga gulgrå.
Av lätt insedda skäl har det varit blekningen, som i äldsta tider
först kommit till användning, och av blekningsmetoderna har den så
kallade natur- eller gräsblekningen äran av att vara den äldsta.
Redan i forntiden kom denna metod till användning, åtminstone
sedan man lärt sig att använda linet som spånadsväxt. Genom att
utbreda linneväven på en gräsvall utsatte man det helt enkelt för
solljusets blekande inverkan, och det är allt fortfarande samma
förfaringssätt, som kommer till användning vid den hemslöjdsmässiga
framställningen av linne.
Sedan textilindustrin nått en större omfattning och framför allt
sedan bomullen i allt större utsträckning kommit till användning såsom
råmaterial blev naturblekningen litet för besvärlig. Den tog nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
