Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Blekning och färgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■138
ANDRA DELEN. TEXTILINDUSTRIEN
för lång tid i anspråk, och dessutom krävde den tillgång till ganska
vidsträckta ängsmarker, där vävnaderna kunde utbredas.
I stället blev det de snabbare och för massproduktion mera
lämpade kemiska metoderna, som kommo till användning.
Den svenske kemisten Scheeles framställning av klor skulle i detta
avseende komma att betyda mycket för textilindustrien. En fransk
kemist vid namn Berthollet kom nämligen på den idén, att använda
Fig. 95. Interiör från ett ullfärgeri.
en lösning av klor i vatten, så kallat "klorvatten’, för
blekningsändamål.
Emellertid har kloren sina nackdelar som blekningsmedel, och det
betydde därför i mer än ett avseende ett framsteg, då man i stället
för klor eller klarvatten började använda en lösning av klorkalk.
Denna erhålles helt enkelt gnom att låta klor inverka på släckt kalk,
och framställningen av detta kraftiga blekmedel ställde sig både enkel
och billig.
Emellertid är det icke vilka råämnen som helst, som tåla vid
blekning med klor eller klorhaltiga ämnen. Särskilt är det de från
djurriket härstammande fibrerna, som angripas av kloren. Sålunda
bleker man ull eller yllevaror medelst utspädd svavelsyrlighet, d. v. s. en
svag vattenlösning av svaveldioxid. Silke blekes bäst genom inver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
