Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Metoder för sammanfogning av materialet - Elektrisk svetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
Elektrisk svetsning. Den elektriska strömmens förmåga att alstra
höga temperaturer och att strängt lokalisera värmeutvecklingen,
förde tidigt tanken
på att använda
elektricitet för
metallers
svetsning. Enligt
Jou-les lag är
värmeutvecklingen i en
strömkrets
W = t. s2. m. 0,24
gramkalorier
där t är tiden
i sekunder, s
strömstyrkan i
ampère och m
motståndet i ohm.
Av denna lag
framgår, att om
motståndet eller
strömstyrkan
eller bådadera bli
relativt stora, man även under en kort tid kan erhålla en betydande
värmeutveckling. Det elektriska svetsningsförfarandet sker efter
två principiellt olika metoder,
nämligen:
Ljusbågssvetsning, där det
huvudsakligen är det stora
motståndet i ljusbågen, som är
utmärkande samt
Motståndssvetsning, där det,
namnet till trots, är den höga
strömstyrkan.
Ljusbågssvetsningen
uppfanns av B e n a r d o s år
1866. Anordningen utföres så,
att på ett reglerbart avstånd
från svetsstället ett kol
framföres, vilket utgör den ena polen, under det att arbetsstycket själv
utgör den andra. Mellan kolspetsen och detta uppstår, då strömmen
Fig. 111. Degel och form för termitsvetsning av den
i fig. 110 visade akterstäven.
Fig. 112. Den färdiga svetsen å den
i fig. 110 visade knäckta akterstäven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
