- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 9. Biografier över uppfinnare och register över verket /
56

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Ford, Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 56

en mindre skogslott, under förutsättning att sonen slutade med
maskinistyrket, och denne gav för tillfället sitt samtycke härtill, ty han
önskade gifta sig och detta skulle han kunna göra om han försörjde
sig med timmerhuggning. Han byggde själv en såg och en
transportabel maskin och började hugga och såga timret. Det första virket
använde han till en stuga, som byggdes på hans lilla skogsfarm, och
där började han sitt äktenskapliga liv. Han flyttade sin verkstad,
och när han inte var sysselsatt med att hugga timmer,
experimenterade han med bensinmotorer. Han lärde sig hur de voro konstruerade
och huru de arbetade.

År 1890 började Ford arbeta på en motor med två cylindrar,
vilken bättre än den encylindriga skulle lämpa sig för montering på en
vagn. Han behövde nämligen då ej så stort svänghjul, enär kraften
blev bättre utbalanserad. Han började med arbetet i sin lilla
verkstad på gården, men blev just då erbjuden plats som maskinist och
mekaniker vid elektricitetsverket i Detroit med en lön av fyrtiofem
dollars i månaden. Han antog detta anbud, emedan det betydde mera
pengar än vad farmen kunde inbringa, och han i alla händelser hade
beslutat sig för att överge lantlivet. Allt timret hade nämligen
blivit fällt. Han hyrde ett hus i Detroit och flyttade verkstaden med
sig, vilken han inrymde i ett tegelskjul på gården. Varje ledig stund
använde han nu till att arbeta på sin motorvagn. Han hade sig väl
bekant, att man i Europa lyckats bygga bensinmotorvagnar, men på
den tiden var det ej så lätt som nu att följa de tekniska framstegen i
skilda länder. Han fick själv lösa en mängd problem, tills han
slutligen år 1892 hade sin första motorvagn färdig.

För transmissionen, utväxlingen och den allmänna konstruktionen
tillämpade han sina erfarenheter från ångvagnen, motorn
utvecklade fyra hästkrafter och kraften överfördes från denna till en
mellan-axel medelst en rem och därifrån till bakaxeln medelst kedja.
Vagnen, som mest påminde om en lätt enspännare, hade plats för två
personer, sitsen vilade på stolpar och underredet på elliptiska fjädrar.
Hastigheten var beräknad till mellan 15 och 30 kilometer i timman
och reglerades medelst en framför körplatsen anbragt spak. Hjulen
voro tjugoåtta tums velocipedhjul med gummiringar. Hela maskinen
vägde knappt 250 kg. Efter en del ändringar och förbättringar var
den på våren 1893 så pass, att den på landsvägarna kunde visa vad
den dugde till.

Denna bensinvagn var den första och ganska länge den enda
auto-mobilen i Detroit. Den kom i början ganska mycken förargelse åstad,
ty den skrämde hästar och förde oljud. Den hindrade också trafiken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:01:53 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/9/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free