Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Vad är bränsle? - Energien i människans tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
BRÄNSLEN.
substans. Den kolmängd, som på detta sätt bindes, uppskattas av H. Schroeder till
16 000 millioner ton pr år och Arrhenius beräknar, att den häremot svarande
energibindningen i värmeenheter uttryckes genom talet 132 med 15 nollor efter eller endast
en tiotusendel av allt det värme som tillströmmar jorden. Av det värme, som sålunda
bindes av växtlivet, beräknar Schroeder att 67 % falla på skogens del, 24 % på odlade
växter, 7 % på steppernas gräsväxt och 2 % på öknar, polarländer o. d.
De bränslen vi använda äro till stor del s. k. fossila, d. v. s. sådana som sedan svunna
tidsåldrar magasinerats i vår jords ytlager. Förbrukningen av sådant bränsle var år
1913 omkring 1 341 mill. ton. I de tätbebyggda industriländerna, såsom Västeuropa och
Nordamerika, utgöres den väsentligaste delen av det bränsle som förbrukas av sådant
fossilt bränsle. I mindre tätbefolkade och i mindre industridrivande länder, med sämre
kommunikationer, utgöres bränslet mindre av fossilt och mera av den årligen växande
organiska substansen. Man torde därför kunna uppskatta människornas årliga
bränslebehov (inklusive det fossila bränslet) till omkring 8 till 15 % av det årligen av växterna
bundna kolet. Endast en ringa del av de i naturen producerade bränslena utnyttjas
därför av människorna; det mesta av den årliga växtligheten förmultnar åter, varvid
ånyo kolsyra frigöres för att åter bindas av nytt organiskt liv. Ett överflöd av bränslen
produceras sålunda ständigt i naturen, vartill komma de stora, om ock ej outtömliga,
förråden av fossila bränslen i jordskorpan. Detta oaktat hava vi upplevat tider av
bränslenöd med oerhörda priser på det bränsle som i otillräcklig mängd varit tillgängligt.
Detta beror därpå att det för att hämta bränslet ur naturens stora förråd fordras
mänskligt arbete och för att distribuera detta till förbrukningsorterna erfordras transportmedel.
Endast genom flit och ordnade samhällsförhållanden är det därför möjligt att från den
slösande naturen vinna den lilla del av dess produktion av värmeenergi som vi behöva
för att bereda vår föda, värma våra bostäder, driva våra trafik- och transportmedel
samt våra industrier eller upprätthålla den materiella kultur människosläktet hittills
uppnått.
ENERGIEN I MÄNNISKANS TJÄNST.
Sedan vår planet erhållit en fast och kall skorpa är det den oss från solen tillstrålande
livgivande solenergien, som åstadkommit möjligheterna för livets uppkomst, fortvaro
och utveckling till högre former på vår jord. Människan har sedan uråldriga tider
förstått och dragit nytta av denna solenergiens livgivande inflytande, hon har nedslagit
sina bopålar på för vind skyddade solbestrålade södersluttningar, hon har tagit
länderna i besittning allt efter som solen smält undan de stora landisarna och gjort
marken beboelig för växter och djur och hon har sökt upp sådana platser för sin vistelse,
där näringstillgången, på grund av ett genom solens inflytande alstrat växt- och djurliv,
var god. Solenergien har på detta sätt tagits i bruk av människan långt innan hon själv
var medveten om detta faktum och medan hon ännu hade blott en allmän känsla av
dess välgörande inflytande. Liksom redan de vilda djuren av erfarenheten hämta
lärdomar, så började människan redan på ett mycket tidigt utvecklingsstadium taga den
yttre naturen i sin tjänst och praktiskt tillgodogöra sig de mer eller mindre dyrköpta
rön och lärdomar, som hennes liv i och med naturen gåvo henne.
Huru ofta hava vi ej kunnat iakttaga att även djuren hava en ingående kunskap
om naturen, men för dem har detta vetande ej inneburit någon utveckling eller några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
