- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
9

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Energien i människans tjänst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENERGIEN I MÄNNISKANS TJÄNST.

9

att i redan uppodlade och folktäta länder effektivt utnyttja avlägsna länders
jordbruks-möjligheter. Härav den starkt stigande kärnlinjen i produktionskurvan för den
amerikanska skörden, varav både i Europa och Amerika följt en stimulerad industriell
verksamhet. I själva verket är den starkt uppåtstigande kärnlinjen i produktionskurvan
för den amerikanska skörden att anse såsom modellen för de industriella
produktions-kurvorna — kol, järn etc. Den är den livstråd, på vilken hela vårt industriella tidevarv
hängt, åtminstone en av de allra viktigaste och mest bärande.»

Med andra ord: Så länge möjligheterna för de avlägsna ländernas
livsmedelsproduktion ej kunde utnyttjas av de tätbefolkade länderna tjänade ett uppodlande av de
förra ingenting till och i de senare måste en stor arbetsstyrka ägna sig åt produktion
av livsmedel och en mindre del åt industriell verksamhet. Ångmaskinen möjliggjorde
de avlägsna ländernas uppodlande och det tätbefolkade Europas industrialisering och
den därmed sammanhängande materiella kultur vi nu njuta. Det elände som framkallats
genom den dåraktiga handling vi benämna världskriget har blott på ett fruktansvärt
sätt bekräftat detta.

Vi använda värmemotorcentraler på tiotusentals hästkrafter för alstrande av
elektrisk ström, vilken distribueras i ledningsnät över stora landområden, förseende
dessa med kraft för drivandet av industriella anläggningar och fabriker, hantverk och
jordbruk, järnvägar och spårvagnar samt med ljus för belysning inom-och utomhus. Vi
använda värmemotorer för direkt drift av fabriker och hantverk. Vidriva våra järnvägar
med värmemotorer: med lokomotiv om mer än 1 000 hkr styrka. Vi driva båtar och fartyg
med värmemotorer från små bensinmotorer på ett par hästkrafter, vilka kunna inom
ett ögonblick appliceras på vilken roddbåt som helst, upp till ångmaskiner på flera
tiotusental hästkrafter för våra stora oceanångare. Våra automobiler framdrivas av
värmemotorer. De moderna motorplogarna äro beroende av lämpliga värmemotorer.
Flygproblemets lyckliga lösning är en frukt av värmemotorernas fulländning. Det finnes
intet område inom det moderna livet som ej är beroende av värmemotorerna; det
finnes ingen modern människa som ej dagligen på mångfaldigt sätt direkt eller indirekt
betjänar sig av dessa. Värmemotorerna hava möjliggjort den moderna materiella
kulturen. Utan motorer, bland vilka en väsentlig del måste förbliva värmemotorer,
kunna vi ej upprätthålla densamma.

*



De naturtillgångar av oljor och kol, som under svunna epoker magasinerats i
jordytan och vilka vi nu använda för drivandet av våra värmemotorer, äro emellertid ej
outtömliga och vi hava funnit, att med den förbrukning vi nu äro uppe i dessa
rikedomar måste bliva uttömda inom en överskådlig framtid. Framtiden synes därför ej
ljus, ty hava ej våra efterkommande något att sätta i stället, när den dag kommer då
förråden sinat, så är den fasta grunden för mänsklighetens materiella kultur undanryckt;
den kommer, likt jätten på lerfötter, att störta samman.

Vår teknik måste därför framför allt sträva till det målet, att alltjämt förbättra
motorerna, med vilkas hjälp den för vår materiella kultur erforderliga mekaniska energien
framställes, på det att de anförda naturtillgångarna må räcka så länge som möjligt.
Dess högsta mål måste emellertid gå ut på att föra till en lycklig lösning ett direktare
tillvaratagande och omvandling i arbete av den oss tillströmmande solenergien.

Detta kan tänkas ske på flerahanda sätt. John Ericsson, som sysslat med detta
problem, sammanförde solstrålarna medelst speglar till en brännpunkt, i vilken han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free