Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vindenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VINDENERGIEN.
15
Fig. 7.
norra halvklotet, under det att sydostpassaden till en del stundom skrider över den
geografiska ekvatorn in på norra halvklotet. Gränsen mellan dem utgöres sålunda av en
värmeekvator, vilken ej är fast. De maximala förändringarna framgå av nedanstående
tabell.
Mars. S e p t.
Atlanten. Stilla havet. Atlanten. Stilla havet.
Nordostpassaden . . 26° n. b. — 3°n.b. 25° n. b.— 5°n.b. 35° n. b.— lln.b. 36° n. b. — 10° n. b.
Stilla bältet . . . 3°n.b.— Ekvat. 5°n.b.— 3°n.b. lVn.b.— 3°n.b. I 10°n. b.— 7°n.b.
Sydostpassaden . . Ekvat. — 25° s. b. 3’ n. b. — 28° s. b. 3° n. b. — 25° s. b. I 7° n. b. — 20° s. b.
Denna betydande förflyttning av gränserna beror därpå att solen under sin årliga
vandring mellan vändkretsarna drager med sig värmeekvatorn, varigenom även
pas-sadregionerna förflytta sig mot sommarhalvklotet.
I allmänhet gäller, att passadgränserna ligga längre från ekvatorn vid oceanernas
östliga delar. Mot deras västliga delar draga gränserna sig samman, varvid även
vindriktningen mera närmar sig den ostliga. Vindstyrkan kan uppskattas till i medeltal
6 å 8 m/sek.
Utanför passaderna äro vindarna växlande inom de s. k. rossbredderna och övergå
utanför dessa, ej så som enligt schemat till riktning mot polerna, utan till västliga med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
