Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vindenergien - Vattenenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
BRÄNSLEN.
tid kan bliva mycket ojämn, med långa driftperioder avbrutna av långa perioder med
vindstilla, krävas härför kolossala ackumulatorbatterier, vilkas kostnad omöjliggör
vindkraftens utnyttjande. Dansken Paul La Cour har därför föreslagit att
ackumulera energien genom vattens sönderdelning i väte och syre, vilka gaser sedan ånyo kunde
avgiva energi genom sin återförening till vatten.
Ett annat förslag är gjort och försökt av en svensk. Han lät vindhjulet lyfta en
vikt, ett väldigt cementblock, och magasinerade på detta sätt vindenergien. Genom sitt
sjunkande drev vikten en dynamo och på sådant sätt uttogs den magasinerade energien
allt efter behov. Verkningsgraden hos en sådan anläggning torde dock bliva ganska
liten, men dock högre och med billigare anläggningskostnad än vid elektrisk eller
elektro-lytisk magasinering.
Någon framgång hava dessa förslag ej haft. Energitillgången är för opålitlig
och lämpar sig ej för alstrande av »prima kraft».
Helt annorlunda kunna förhållandena komma a*tt ställa sig då det blir fråga om
reservkraft. Ett utomordentligt intressant förslag i detta avseende är utarbetat av
överingenjören Torsten Holmgren. Han har på basen av en vidlyftig och ingående
undersökning över vindförhållandena på Sveriges västkust föreslagit att därstädes
uppföra väldiga vindhjul på hundratals hästkrafter för drift av elektriska generatorer. Den
alstrade energien inmatas direkt på de stora kraftnäten och går på känt sätt till
förbruk-ningsställena. I samma mån som denna energi inmatas på kraftnäten avlastas den
stora vattenkraftcentralen vid Trollhättan och en vattenbesparing göres därstädes,
varigenom en magasinering av vattenenergi göres i det stora magasinet Vänern.
Vindenergien kan därigenom emottagas när som helst; när det blåser erhålles elektrisk ström
av vindenergi och vatten magasineras i Vänern. Detta är av betydelse under de
månader vattentillgången är ringa; det förefintliga vattnet utdrygas med vindenergi. I detta
fall är man sålunda oberoende av vindenergiens nyckfullhet och oberäknelighet.
Trots sålunda att vinden är vår jords största energi tillgång och att vi hava
anledning förmoda att denna energitillgång i framtiden kommer att behärska varutransporten
över haven, torde, för så vitt vi nu kunna se, denna energitillgång bliva den, ur vilken
de minsta energikvantiteterna komma att uttagas, emedan vi ej kunna magasinera
vindkraften såsom vi kunna med vattenkraften i sjöar och med värmekraften i
bränslena. Vindenergien har på teknikens och vetenskapens nuvarande ståndpunkt ej utsikt
att kunna bidraga väsentligt till fyllandet av människans energibehov.
V A T TENENERGIEN.
Den andra energitillgång som för alstrande av arbete tagits i människans tjänst
är det rinnande vattnet. Även i detta fall torde den första användningen hava varit
för framdrivande av farkoster — utför floderna, en användning som gav sig själv. Men
uppför floderna måste’ farkosterna stakas eller släpas.
Redan i forntiden hade man emellertid uppfunnit att med vattenhjulets hjälp
utnyttja vattenkraften, huvudsakligen till vattenuppfordring för bevattningsändamål
och senare för målning av säd.
Det rinnande vattnet har, som bekant, sitt ursprung från nederbörden, vilken
återigen härrör från det vid jordytan från vattenytan eller växternas blad avdunstande
vattnet. Den avdunstade vattenmängden är högst olika på olika platser av jorden,
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
