Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Värmeenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
BRÄNSLEN.
dens ökentrakter skola sakna torvtillgångar är ganska självklart, men så ej med de
tropiska trakterna. I själva verket vet man, som nämnts, även att i dessa trakter
förefinnas ofantliga avlagringar av multnade växtlämningar, sålunda torvbildningar, men
deras utsträckning är ännu ej utforskad. Enligt Potonié förekomma i de varma och
tempererade zonerna lågmossar och i de nordligare tempererade trakterna samt , kalla
zonerna högmossar.
Oljehaltiga skiffrar finnas i alla trakter av jorden, men kunna ännu ej uppskattas
till storlek och bränslevärde. Naturgas uppträder stundom tillsammans med bergolja
och är en ganska ringa naturtillgång.
Vi skola nu göra ett litet tankeexperiment. Det förhållandet är vid
bränsleenergien för handen, att densamma ej kan helt omsättas i mekanisk energi. Antaga vi att
med 1.5 kg kol kan alstras 1 hkr under
en timme, ett antagande som för nu
rådande förhållanden är ganska rimligt,
så skulle vi med de fossila bränslena
kunna alstra 600 millioner hästkrafter
under 1 000 år. Detta är ungefär samma
värde på hästkraftantalet som jordens
vattenkrafttillgångar uppskattats till, men
de betänkliga förhållandena tillkomma
vid en dylik användning av de fossila
bränslena, att jordens tillgångar efter
dessa tusen år äro uttömda, förbrukade
till sista kilogrammet, under det att
vattenkraften alltjämt är för handen;
denna senare kan årtusende efter
årtusende avgiva den beräknade effekten.
Vi komma till det vemodiga resultatet att
då vi vid vind- och vattenkraften kunna,
så att säga, blott taga ut räntan under
det att kapitalet förblir oförändrat, och
vid skogarna visserligen kunna taga mera
än räntan, men om vi göra detta dock
kunna genom skogsplantering återbörda det förbrukade kapitalet, så förbruka vi vid
de fossila bränslena uteslutande kapitalet, naturtillgången; vad vi en gång av fossila
bränslen förbrukat kan aldrig komma åter, någon återväxt av kapitaltillgången
förefinnes ej, förr eller senare blir resultatet i detta avseende en skövlad jord.
Är då denna dystra framtidsutsikt verkligen för handen, är förbrukningen av
fossila bränslen så stor, att den tidpunkt kan skådas då de äro uttömda, eller kan
förbrukningen i en överskådlig framtid nå en sådan storlek att fara för tillgångarnas
uttömmande uppstår? Vi hava tidigare påstått att så är förhållandet. Vi skola nu söka
överblicka, när en sådan tidpunkt kan komma att inträda.
Kolbrytningen i världen har under det senaste halvseklet uppgått till följande
värden:
1865 .......... 179 370 000 ton
1870 ....... 213 770 000 »
1875 .......... 279 020 000 »
1880 ............... 330 490 000 ton
1885 ................ 400 370 000 »
1890 ............... 496 230000 »
Fig. 11. Kol- och bergoljetillgångarna i Sydamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
