Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Sveriges bränsleimport - Sveriges vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
BRÄNSLEN.
Nödläget under år 1917 ocli de närmast följande åren är ju då även påtagligt,
emedan importen då uppgick till endast 40 % härav. Även om vi kunna producera hela
vårt behov av bränsle inom landet måste dock en sådan produktion ordnas och
organiseras. Det var denna orimligt svåra jätteuppgift den på sommaren 1917 inrättade
bränslekommissionen fick sig förelagd, vilken vi hava att tacka för att en verklig
bränslenöd ej inträffade nämnda år. Härom mera nedan. Det lyckades nämligen denna
kommission att så ordna vedavverkningen, att vad som felades i importkvantiteten
kunde ersättas med huvudsakligen nyavverkad ved, samt att dessutom avverka ett
förråd, tillräckligt till det kommande året 1918, vilket förråd till dess skulle hinna torka.
Även åren 1919 och 1920 var det omöjligt att erhålla behövliga importmängder
bränsle, varför även då den av bränslekommissionen avverkade veden fick utfylla
behovet. År 1921 åter kunde det erforderliga bränslebehovet fyllas genom import. Detta
behov är av importsiffran att döma ytterst litet, vilket beror på den svåra
lågkonjunktur med vittgående arbetslöshet som då övergick ej blott vårt land utan hela
världen. Efter 1921 följer ett sakta stigande bränslebehov med den sakta stigande
förbättringen av konjunkturerna.
Då vi sålunda emellertid under ett par krisår kunnat fylla en väsentlig del av det
förut importerade bränslet från egna inhemska tillgångar, kunna vi nu med än mera skäl
än förut fråga huruvida vi ej även för framtiden skulle kunna fylla ej blott en del utan
hela vårt bränslebehov från dessa egna tillgångar.
Vi måste därför mera i detalj överblicka våra tillgångar och hava därvid anledning
att först se på de »vita kolen», vår vattenkraft.
Sveriges vattenkraft.
Vi hava visserligen funnit att vattenkraftrikare länder än vårt finnas, men Sverige
är dock ett av jordens på vattenkraft rikaste länder. Är måhända vår vattenkraft
tillräcklig att producera den elektriska energi, som kan behövas för att fylla vårt folks
behov av kraft och värme? Vi veta ju att de allra största förhoppningar äro knutna vid
vattenkraften. Den kände elektrikern Tesla påstås om vårt land hava sagt, att detta
vore oövervinneligt på grund av den energi vi äga i våra vattenfall.
Man har i runt tal uppskattat Sveriges vattenkraft till 10 mill. hkr tillgängliga under
sex månader av året eller 6.75 mill. hkr tillgängliga under nio månader av året. Denna
sistnämnda siffra skulle med den fortlöpande regleringen av vattendragen vara i stigande
och man har kommit till det teoretiska beräkningsresultatet, att genom dylikt ingripande
tillgången skulle kunna stiga ända till 12 å 14 mill. hkr, en siffra som dock med all
sannolikhet är för hög. Vi vilja t. v. räkna med siffran 6.75 mill. hkr. Antaga vi att 1 kg kol
kan giva en hästkrafttimma, ett förmånligt antagande, som dock uppnås med moderna
maskiner, så skulle den importerade bränslemängden, räknad såsom kol, sålunda c:a
6 milliarder kg kol, kunna giva 700 000 hkr året runt eller 940 000 hkr under nio
månader av året och sålunda vattenkraften, enligt den populära uppfattningen, mångdubbelt
kunna ersätta vår kolimport. Men ej allt det importerade bränslet användes för
kraftalstring, en del brukas för uppvärmningsändamål, och huru ställer det sig då med
vattenkraften?
En hästkrafttimma motsvarar 630 v.e., varför vattenkraften skulle kunna giva
mer än 27 billioner v.e. pr år. Det importerade bränslet åter motsvarar 42 billioner v.e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
