Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Sveriges vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 BRÄNSLEN.
missvisande. Det må slutligen påminnas om att 1 kWh (kilowattimma) är lika med 1.36
gånger 1 hkh (hästkrafttimma). Slutligen må även framhållas, att det nyss behandlade
exemplet är i hög grad förenklat. I allmänhet äro förhållandena vida mera komplicerade.
En delvis magasinering av vattenkraften kan ofta åstadkommas, eller ock kan
över-skottskraften i någon mån utnyttjas t. ex. för uppvärmningsändamål under den kalla
årstiden m. m. Det är därför synnerligen svårt att göra en riktig uppskattning av
vattenkraften med hänsyn till dess utnyttjande.
Serranders beräkning. En dylik uppskattning har emellertid gjorts för Sveriges
vidkommande av ingenjör Serrander. Enligt denna, utförd för oreglerade vattendrag,
skulle den under nio månader av året disponibla kraften i samtliga svenska vattendrag
vid kontinuerlig drift uppgå till 4.4 mill. turbinhästkrafter. Då emellertid verken i
allmänhet utbyggas för betydligt större vattenmängd, ehuru varierande för olika verk,
beroende på skilda orsaker, såsom belastningsfaktor, större eller mindre möjligheter att
reglera vattendraget, att använda kraften, att tillgripa ångreserv etc. har, under
antagande av att verken i medeltal utbyggas för 40 % större belopp än som motsvarar
9-månaders medelvattenmängden, d. v. s. utbyggnadseffekten antagen till 1.4,
tillgången uppskattats till c:a 6.2 mill. hkr.
Härav skulle något över 3.5 mill. hkr kunna förväntas bliva utbyggda inom 50 år,
räknat från år 1908, då uppskattningen gjordes, alltså till omkring år 1958. Efter 20 år
från samma tid räknat eller sålunda 1928 kunde förväntas, att sammanlagt vore
utbyggda 1 726 000 hkr. Vid tiden för uppskattningen voro redan utbyggda 518 570 hkr.
Erfarenheten under de femton år, som förflutit sedan nämnda uppskattningar
gj ordes till den dag då detta skrives, har visat att, utbyggnaden av den svenska
vattenkraften gått ungefär med den snabbhet som förväntats, möjligen något ’snabbare. År
1914 voro utbyggda 793 630 hkr och år 1920 voro utbyggda 1 150 000 och under
utbyggnad ytterligare 250 000 hkr.
’ Anmärkas bör även i detta sammanhang, att ingenjör Serranders uppskattning av
vattenkraften synes vara försiktigt beräknad och att rätt betydande vinster skulle kunna
göras genom reglering av vattendragen. En helt nyligen gjord uppskattning skola vi
senare behandla.
Enström och Rosanders beräkningar. De nyss anförda uppskattningarna hava
emellertid givit en bas för en jämförelse mellan vatten- och värmekraft, vilken utförts
dels av kommerserådet professor A. F. Enström, dels av överingenjör A. Rosander,
vilka båda författares resultat dels nära överensstämma, dels i viktiga delar komplettera
varandra. I det följande komma därför de resultat att återgivas, vilka för förevarande
fråga äro av intresse.
Vi erhålla då enligt det föregående såsom utgångspunkt den under nio månader av
året tillgängliga vattenkraften, »industriella medel vattenmängden», med 40 % tillägg,
»utbyggnadsfaktor 1.4», i nedanstående tabell:
Den utbyggnadsvärdiga vattenkraften utbyggd eller under
utbyggnad år 1908 ................................. 518570 hkr
D:o år 1914 ................................................... 793 630 >
D.o år 1920 .................................................... 1 400 000 >
Utbyggd före 1928 .............................................. 2 324 710 >
» > 1958 .................................... 3 511540 »
Total vattenkraft............................................. 6 205 000 >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
