Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Energibehovets ökning med tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. ENERGIBEHOVETS ÖKNING.
75
Fig. 32. Produktionen av textilvaror i Sverige.
Fig. 33. Produktionen av järnmalm i
Sverige.
Såsom nämnts äro
uppskattningarna gjorda på basen
av statistiskt material såsom
utgångspunkt. Landsbygdens
behov omfattar konsumtion av
elektrisk energi för belysning,
hushållsändamål, utom för
matlagning, j ordbrukets motordrift,
hantverk och småindustri.
Städernas energibehov omfattar
förutom de borgerliga behoven
även den därstädes befintliga
industrien. För beräkning av
energibehovet för landsbygdens
storindustri har undersökts de
olika industrigrenarnas
utveckling. Denna ställer sig för olika
branscher väsentligt olika. Fig.
30 visar den årliga
tillverkningen av sågverksprodukter ocL
trämassa, den förra
kontinuerligt avtagande, den senare
hastigt stigande, men dock med
avtagande stigningshastighet.
Fig. 31 och 32 visa motsvarande diagram för tackjärn och textilvaror med likformig
stigning ehuru olika stigningshastighet. Fig. 33 för järnmalmsproduktionen visar
samma förlopp som pappersmassa ehuru än mera utpräglat. Genom sammanräkning
av de olika industrigrupperna har den tidigare
anförda slutsumman erhållits. För
järnvägselek-trifieringen har antagits att 65 % av statens och
20 % av enskilda banor elektrifieras, vartill lagts
redan nu elektrifierade banors energiförbrukning.
Det hela är hänfört till energien vid
kraftstationen. För säkerhets skull är en avrundning
gjord uppåt. Bland de osäkraste
uppskattningarna är den helt unga elektrokemiska och
elek-trotermiska industriens energibehov samt för
elektrisk kokning och uppvärmning.
Borträknas från det framtida totala
energibeloppet 8 500 mill. kWh, den elektrokemiska
och elektrotermiska industriens behov, återstå
6 000 mill. kWh. Om även de mera osäkra
värdena för de i huvudsak helt nytillkomna
kon-sumtionsgrupperna, järnvägsdrift och elektrisk
kokning och uppvärmning borträknas, återstå
c:a 4 600 mill. kWh för borgerliga behov, jordbruk
samt industriens och hantverkets drift, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
