Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Det framtida stenkolsbehovets storlek - Behovet av värmekraft såsom komplettering till vattenkraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
BRÄNSLEN.
Detta giver, om industrien och järnvägarna elektrifieras och de borgerliga behoven
tillgodoses med ström från vattenfallen, ett kolbehov av 7 200 000 ton, vartill kommer
kol för fartygsdrift, som även torde komma att öka. Skulle järnvägarna ej fullt
elektrifieras, ökas behovet med 1 200 000 ton. Kolbehovet kommer sålunda att öka, trots
att vattenkraften i möjligaste mån utnyttjas. Härtill kommer slutligen, att man ej kan
tänka sig hela industriens och samfärdselns samt de borgerliga behovens energibehov
täckta med vattenkraft. Vattenkraftens karaktär är sådan, att densamma så väl ur
teknisk som ekonomisk synpunkt i vissa fall måste kompletteras med värmekraft.
Behovet av värmekraft såsom komplettering till
vattenkraften.
De föregående kalkylerna voro, såsom vi erinra oss, baserade på Serranders
uppskattning av den industriella medelvattentillgången, d. v. s. den som finnes tillgänglig
9 månader av året med utbyggnadsfaktor 1.4. Under övriga tre månader av året minskar
vattenkraften om icke till noll så ofta dock högst betydligt. Sällan finnas i vårt land
sådana sjöar i flodloppen, att under perioder av riklig vattentillgång vatten kan
magasineras för tre lågvattenmånader. Då därtill de flesta kraftabonnenter ej kunna nöja
sig med att erhålla ström blott 9 månader av året eller att bliva tillmätta blott en del
av sitt behov under den övriga tiden, måste det felande energibeloppet alstras i med
värmemotorer drivna kraftcentraler. Härigenom kan även ofta för relativt liten
anläggningskostnad en sekunda vattenkraft förvandlas till prima kraft, vartill är att märka,
att reservkraftcentralen ej tager något bränsle under den tid av året då den ej är i gång
och under den övriga tiden tager bränsle blott motsvarande den energi, som densamma
avgiver.
Denna sistnämnda omständighet, vilken visar att driftkostnaderna för vattenkraft
äro av en helt annan karaktär än driftkostnaderna för värmekraft, möjliggör åtskilliga
fördelar vid kombination av vatten- och värmekraft. Vid en vattenkraftanläggning
äro driftkostnaderna nästan uteslutande konstanta, nämligen ränta, amortering samt
delvis underhåll och personal, d. v. s. de äro nästan oberoende av energiproduktionen
och bero nästan uteslutande av den högsta effekt, som vattenkraftstationen är
utbyggd för. Vid en värmemotoranläggning åter äro driftkostnaderna blott delvis
konstanta, d. v. s. oberoende av energiproduktionen och bestående av ränta, amortering,
underhåll och personal, delvis variabla, huvudsakligen bestående av bränsle- och smörj
-medelskostnader, närmelsevis proportionella mot energiproduktionen. Detta
förorsakar att vattenkraften vid lång utnyttjningstid blir billigare än värmekraften, men att
den senare blir billigare vid kort utnyttjningstid. Var denna gräns ligger, kan i varje
särskilt fall beräknas. Såsom exempel kan framhållas att vid kommunala elektricitetsverk
och även vid industriella verk hela utnyttjningstiden för energien är betydligt större än
denna gräns. Betraktar man däremot belastningsspetsarna, som t. ex. vid kommunala
verk, huvudsakligen arbetande för belysning, visa sig synnerligen utpräglade, finner man
att för en väsentlig del av spetsbelastningen utnyttjningstiden är mindre än den tid,
för vilken vattenkraft är billigast. För att giva ett enda exempel härpå återgives i fig.
35 belastningskurvan för ett dygn för en större stad med industri. Den övre kurvan
representerar ett midvinterdygn, den undre ett sommardygn. Mellan dessa variera
belastningskurvorna för övriga delar av året. Vi se, huru mellan 6 och 8 på morgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
