Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Produktionen av torvbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. TOR VPRODUKTIONEN.
91
bränsle, var det finnes och i vad mån möjligheter äro för handen för dess rationella
tillgodogörande jämsides med övriga bränsletillgångar.»
En dylik generalinventering sysselsätter f. n. Sveriges Geologiska Undersökning.
Genom en s. k. linjeinventering inom Svea- och Götaland skall torvförrådets storlek
och art generellt fastställas, därigenom att landet övergås på parallella linjer på 10 km
avstånd från varandra. Betraktas bifogade karta, fig. 41, vilken utarbetats av Sveriges
Geologiska Undersökning och visar torvmarkernas ytfördelning i södra Sverige, inses
lätt att en dylik inventering väl kan giva uppslag över torvareal och medeldjup, men
fara föreligger för att någon riktig uppskattning av bränntorvsförrådet ej erhålles och
framför allt erhålles ej den detaljkännedom som erfordras för att veta var bränntorven
finnes, mossens beskaffenhet ur bearbetningssynpunkt, torvens egenskaper med hänsyn
till askhalt etc. Blott en mycket generell uppfattning om torvbränsleförrådet kan
sålunda genom denna inventering vinnas.
För att därför komplettera linjeinventeringens resultat med en detaljerad
kännedom om de för industriellt utnyttjande mest lämpliga torvmossarna, utföres samtidigt
av Geologiska Undersökningen en rekognoscering utmed järnvägslinjerna och de större
vattenvägarna inom samma del av landet, på ett område av intill 5 km avstånd på
vardera sidan om dessa. Som Svea- och Götalands totalareal med undantag för de där
befintliga fyra stora sjöarna är 167 708 kvkm och den på 5 km på ömse sidor
om.järn-vägarna belägna arealen är 87 811 kvkm eller 52.4 % av totalarealen kommer en dylik
detaljundersökning att lämna ett mycket uttömmande resultat.
För att pröva linjeinventeringens lämplighet för sitt ändamål utfördes först en
för-söksinventering i Kronobergs län. På basen av det därvid vunna resultatet har 1916
års torvkommitté sökt uppskatta torvtillgången inom Svea- och Götaland under
hänsynstagande till det detalj undersökningsmaterial, som funnits samlat hos Svenska
Moss-kulturföreningen, Järnkontoret, Statens torvingenjörer och enskilda.
Därvid hava de undersökta mossarna uppdelats i sex olika kategorier, nämligen:
1) Mossar innehållande enbart bränntorv
2) » » övervägande bränntorv
3) » » bränntorv och strötorv
4) » » övervägande strötorv
5) » » enbart strötorv
6) » olämpliga för industriellt bruk.
Av speciellt intresse är därvid den av kommittén utarbetade tabellen över total
markareal och torvmosseareal, vilken visar huru stor procent av de olika länens yta,
som utgöres av torvmarker. Dessa siffror återgivas nedan.
Län.
Blekinge . . . •................... 6.1
Gotlands........................... 9.0
Göteborgs och Bohns................ 4.5
Hallands........................... 8.4
Jönköpings.........................17.5
Kalmar............................. 8.8
Kopparbergs . ....................12.7
Kristianstads......................10.4
Kronobergs.........................15.5
Malmöhus........................... 6.0
Torvmark i %
av totala
markarealen.
Skaraborgs.........................11.8
Stockholms........................... 9.7
Södermanlands........................ 9.9
Uppsala............................14.0
Värmlands..........................10.9
Västmanlands.......................12.2
Älvsborgs..........................11.7
Örebro.............................11.7
Östergötlands........................ 8.9
För Svea- och Götaland 11.3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
