Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
BRÄNSLEN.
land och Dalarne till 11 343 000 m3 och för Svea- och Götalan dtill 18 530 000 m3 eller
för hela landet till 34 823 000 m3 pr år.
Jägmästare K. G. G. Norling gör 1910 följande intressanta beräkning:
Nuvarande
avkastningsförmåga m3. Avkastningsförmåga om 90 år, förutsatt att skogsavverkningen
under tiden rättas efter återväxten, m3.
Lappland och Västerbotten med 6 mill. har skogsmark . . 3 000 000 6 000 000
Södra Norrland och Dalarne > 6 > » » . 6 400 000 16 000 000
Svea- och Götaland > 7 » > » . 7 700 000 21 000 000
Summa pr år 17100000
43 000 000
Slutligen har professor Tor Jonson 1908 utfört en mera detaljerad beräkning över
skogens kapitalvärde, i vilken för varje län anförts arealen av produktiv skogsmark för
statens skogar, andra allmänna skogar samt enskilda skogar, varvid för statens
skogar anförts den sannolika avkastningsförmågan, under förutsättning av uthållighet i
skogsbruket. För övriga skogar är länsvis anfört det procentuella värdet pr har i
jämförelse med statsskogarna. Det torde nu för en beräkning av avkastningsförmågan
hos dessa andra skogar kunna antagas, att avkastningen pr har kan sättas till lika
många procent av avkastningen från statsskogarna som det procentuella värdet pr
har är av statsskogarnas värde, ett förfarande som påtagligen ej är fullt riktigt, men
dock ej torde innebära ett så stort fel, att uppskattningen förryckes i någon väsentlig
mån. En dylik beräkning giver till resultat en avverkningsförmåga av 26 315 000 m3
pr år.
I ett år 1923 hållet föredrag har emellertid prof. Jonson, som ovan anförts, beräknat
tillväxten. Han anför att han kalkylerat landets skogar representera en sammanlagd
virkesmängd av 1 288 mill. m3 eller 54 m3 pr har skogsmark samt att den årliga tillväxten
utgör 33.5 mill. m3.
Som man finner äro uppskattningarna i hög grad avvikande från varandra.
Någon-städes* mellan 30 och 35 mill. m3 pr år torde antagligen avkastningsförmågan ligga, sedan
avverkning och omloppstid kommit i jämvikt med återväxten. Därvid är dock att
märka, att omloppstiden kan hållas rätt varierande och att avkastningsförmågan är
beroende av omloppstidens längd, på sådant sätt, att inom gränserna för en ekonomisk
omloppstid maximum av virkesskörd erhålles för maximum av omloppstid, då däremot
maximum av räntabilitet, men med en mindre virkesskörd, erhålles för minimum av
omloppstid. Att den senare skogshushållningen i bästa fall blir den i framtiden rådande
torde vara tämligen självklart, varav även följer att avkastningsförmågan i virkesmängd
torde få uppskattas med en viss försiktighet. Härom mera nedan.
Över den totala skogsavverkningen finnes ej någon statistik, utan man måste även
visavi denna hålla sig till sannolikhetskalkyler. Även häröver äro ett flertal
uppskattningar gjorda.
Av 1855 års skogskommitté anföres siffran 18 714 000 m3 pr år, även den beräknad
av Ström. Zellén beräknar 1882 avverkningen till 29 049 000 m3 pr år. 1896 års
skogskommitté beräknar följande avverkning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
