- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
111

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VEDPRODUKTIONEN.

111

Kronform.
Större än normal. Normal. Mindre än normal.
Tall:
Kvist: kg material 320.27 61.52 29.35
motsv. kg stenkol 81.912 15.735 7.507
Barr: kg material 425.01 114.63 54.65
motsv. kg stenkol 93.408 25.194 12.001
Summa: kg material 745.28 176.15 84.00
motsv. kg stenkol 175.320 40.929 19.508
Gran:
Kvist: kg material 382.72 66.99 16.97
motsv. kg stenkol 112.236 19.646 4.976
Barr: kg material 1 278.59 304.99 119.88
motsv. kg stenkol 305.882 72.965 28.680
Summa: kg material 1 661.31 371.98 136.85
motsv. kg stenkol 418.118 92.611 33.656
Hälften tall och hälften gran:
Kvist: kg material — 64.26 —
motsv. kg stenkol -— 17.690 —
Barr: kg material — 209.81 —
motsv. kg stenkol — 49.080 —
Summa: kg material — 274.07 —
motsv. kg stenkol — 66.770 —

kvist och barr samt 0.13 m3 stubbar motsvarande 107 kg stenkol. För den beräknade
årsavverkningen före kristiden av 41 mill. m3 skulle alltså detta motsvara 4 280 000
ton stenkol alltså ej långt ifrån hela den kolkvantitet, exkl. gasverkskol, som vårt land
före krisåren importerade och för lång tid framåt behöver. Och det är att märka, att
denna bränslekvantitet redan årligen produceras i våra skogar, där den får förbliva
kvarliggande och förfaras, därvid även skadande skogens återväxt. Denna tillgång på
skogsavfall, uppskattningen må t. o. m. vara betydligt approximativ, öppnar alltså
för vår bränslehushållning vyer av en helt annan art än dem vi kunnat uppställa vid
betraktandet av stenkols- och torvtillgångarna, därigenom att bränslet redan år för år
produceras i våra skogar. Dess tillvaratagande är emellertid ett arbetar- och
transportproblem av de största dimensioner, vilket ej är lätt eller snabbt löst.

För ett begränsat område omkring ett större bruk har Petterson påvisat såväl
möjligheten som räntabiliteten av ett dylikt tillgodogörande av avfall.

Söker man göra sig en föreställning om huru ett allmänt tillvaratagande av
skogs-avfallet skulle ställa sig yppa sig emellertid högst avsevärda svårigheter.
Visserligen torde arbetarfrågan måhända ej vara alldeles olöslig, i det att en arbetarstam
skulle kunna finna sysselsättning i skogen året om, men denna arbetarstyrka bleve
högst betydande; 40 000 till 60 000 man för tillvaratagandet av landets hela
avfalls-kvantitet. Men arbetsmetoder och lämpliga mekaniska hjälpmedel för arbetets
ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free