Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VEDPRODUKTIONEN.
113
mänhet ännu föga ekonomiska, varför på detta område återstår mycket att göra ur
bränslebesparingssynpunkt, men då den med avfallet genererade kraften är en
efterfrågad handelsvara gå förbättringarna alltjämt framåt och inverka sålunda i någon mån
förmånligt på importbehovet. .
Värd att i detta sammanhang omnämnas är Dr H. v. Eckermans
gasmotoranlägg-ning vid Ljusne-Woxna A.-B., varest med avfall från sågen, använt i gasgeneratorer för
alstring av gas för drift av gasmotorer, och under tillvaratagande av trätjära m. m.
såsom biprodukt, hela verket förses med nödig drivkraft.
Sulfltsprit. Sämre än med träavfallet är det ställt med den från
sulfitcellulosaindustrien fallande avfallsluten. Vid denna tillverkning utlöses ej mindre än 47 % av
den barkade vedens organiska beståndsdelar. Dessa medfölja avfallsluten då densamma
utrinner i vattendragen, varigenom desamma ej endast försvinna, utan dessutom medföra
skada för fiskerinäringen, i det att livsbetingelserna för fisken mer eller mindre minskas.
Sedan en följd av år hava dock sockerarterna i denna lut för jästs till etylalkohol
enligt en av ingenjör G. Ekström uppfunnen metod. Därvid erhålles pr ton massa 40
till 45 liter 95-%-ig sprit, vilken skulle motsvara en årsproduktion av 26 till 29 mill.
liter för landets hela produktion av massa. Vid den tid då detta skrives finnas även
spritfabriker vid större delen av landets sulfitfabriker. Med sulfitspriten komma vi
in på ett av de flytande bränslen, som importeras till vårt land, nämligen bensinen.
Det är nämligen möjligt att driva bensinmotorer även med sprit. Spritens
värmevärde pr liter vid 95 % styrka är 4 842 mot bensinens 7 300, varför sålunda 1.5 liter
sprit motsvarar i värmevärde 1 liter bensin. Den spritkvantitet, som skulle kunna
tillverkas i landet, motsvarar alltså c:a 18 mill. liter eller 13 000 ton bensin. Sålunda skulle
en väsentlig del av vår bensinimport kunna täckas av inom landet tillverkad sulfitsprit.
Förbises får emellertid ej, att för denna spritproduktion kräves f. n. en
bränsleförbrukning av 8 000 ton stenkol eller däremot svarande inhemskt bränsle. Ur teknisk
synpunkt är detta utbyte utomordentligt otillfredsställande, i det att för framställande av
100 v.e. i sulfitsprit kräves en uppoffring av 40 v.e. stenkol. Ekonomiskt ställer sig
dock denna sak helt annorlunda. För åstadkommandet av ett visst dyrbart bränsle
uppoffras ett billigt, vilket enligt prisförhållandena före kriget uppgick till 4.4 % i
kostnad av det dyrare bränslets till exportlandet betalade pris, ett utbyte sålunda som
nationalekonomiskt är synnerligen att rekommendera. En av svårigheterna man stöter
på, vid ett ersättande av den importerade bensinen med sulfitsprit, är emellertid den,
att sulfitspriten ej kan framställas till ett med bensin konkurrerande pris under sådana
marknadsförhållanden som hittills varit rådande. På grund härav har till spritens
förmån föreslagits tull eller skatt på bensin, men att sätta tull på ett nödvändigt bränsle kan
måhända anses betänkligt. I föreliggande fall torde emellertid ett berättigat försvar härför
finnas. Ersättas nämligen bensinmotorerna med för sprit konstruerade maskiner, vilka
dock kunna utföras så att de efter utbyte av en reservdel även kunna drivas med bensin,
kan bränsleförbrukningen vid spritdrift nedbringas så att 1.1 liter sprit svarar mot 1
liter bensin. Härigenom skulle tullens inflytande på driftkostnaden försvinna, landets
automobilindustri erhålla ett kraftigt stöd samt den spritkvantitet, som kan tillverkas
inom landet, motsvara i runt tal 25 mill. liter eller 19 000 ton bensin. Trots att
sulfitcellulosaindustriens produktion är i fortsatt stegring samt att spriten för motordrift
helst bör uppblandas med något bensol torde dock numera sulfitspritproduktionen ej
komma att bliva tillräcklig för ersättande av den importerade bensinen. Sannolikt
8—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
