Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Oljeproduktion ur bituminösa skiffrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
BRÄNSLEN.
stora tekniska svårigheter som mötte. De ruinerande uppoffringar och det målmedvetna
och entusiastiska arbete, som disponent Kyhlberg nedlade på problemets lösande, att ur
svensk alunskiffer framställa olja, förde visserligen till ett misslyckande, men hans stora
förtjänst som banbrytare på detta område får ej glömmas.
På 1900-talet upptogs frågan åter av doktor G. Hellsing, vilken tillsammans med
professorerna Hj. Sjögren och J. G. Andersson studerade frågan från alla sidor. Detta
ledde till en försöksanläggning i mindre skala vid Råbäck på Kinnekulle, fig. 53, vilken
följdes av en större försöksanläggning i Trollhättan. Försöken ledde emellertid aldrig
till någon industriell anläggning.
Senare upptogs problemet av ingenjör G. A. Hultman, vilken utförde en
provanläggning i full skala vid Rockesholm. Denna blev föremål för en ingående provdrift,
men därmed avslutades arbetena och anläggningen demolerades. Försöksresultaten
hava hittills endast blivit bekanta tör de invigda, men lära inom kort komma att
offentliggöras.
Fig. 53. Försöksskifferoljeverket vid Råbäck på Kinnekulle.
Under krisåren bildades ett större konsortium, vilket förvärvade de av Hellsing
m. fl. vunna erfarenheterna och påbörjade en större industriell anläggning vid
Kinnekulle under namn av A. B. Svensk Oljeindustri. Då olja åter blev tillgänglig i
marknaden inställdes emellertid arbetena, vilka på grund av strejker blivit i hög grad
försenade, och bolaget upplöstes.
Vid samma tid upptogs problemet av ingenjör L. O. Svedlund, vilken bildade
A. B. Svenska Skifferverken. Detta bolag använde sig av gasgeneratorer för
framställning av generatorgas med vinnande av olja som biprodukt, under det att samtliga
föregångare destillerat oljan i retorter. Svenska skifferverken äger en anläggning med
fyra generatorer vid Lanna i Närke, vid vilken under ett par års industriell drift förgasats
c:a 100 ton skiffer pr dygn och förutom gas vunnits omkring tre ton olja pr dygn. Gasen
har använts för bränning av kalk, men även för ångpanneeldning och drift av en
gasmotor. Ehuru vi sålunda haft tillfredsställelsen konstatera att en skifferoljeindustri
verkligen funnits i vårt land måste dock samtidigt det beklagliga förhållandet meddelas,
att detta företag år 1923 måst träda i likvidation, på grund av omöjligheten att
konkurrera med dåvarande låga priser på importerad råolja. En bild av denna anläggning
återgives å fig. 54. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
