Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Oljeproduktion ur bituminösa skiffrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
BRÄNSLEN.
Den olja, som kan framställas av svensk skiffer, visar sig emellertid till sin kvalitet
rätt varierande och alltid sämre än naturlig bergolja eller skotsk skifferolja. Genom
systematiska undersökningar har dock professor Bror Holmberg studerat betingelserna
för erhållande av högsta möjliga oljeutbyte med högsta möjliga kvalitet, d. v. s. i stort
sett med högsta möjliga vätehalt. Dessa två fordringar låta emellertid ej förena sig, i
det att högsta kvalitet, som fordrar låg destillationstemperatur, giver ett mindre
oljeutbyte. Som oljans kvalitet alltid är låg är det av högsta vikt att denna dock hålles så
hög som möjligt och detta i sin ordning visar nödvändigheten av att det kvarvarande
kolets värme även tillgodogöres, så som t. ex. är fallet vid generatormetoden och ing.
Berghs metod.
Bortse vi emellertid tills vidare från betydelsen av skifferns användbarhet för
alstring av generatorgas och tänka oss, att densamma kommer att bearbetas endast för
utvinnande av olja, kunna vi såsom medeltal antaga, att ur de rikare skiffrarna kan pr
ton utvinnas 42.7 kg olja och ur ölandsskiffrarna 22.5 kg olja, varav 2 kg kan räknas
vara bensin. I sådant fall skulle de oljehaltiga skiffrarna i vårt land motsvara ett
förråd av 144 mill. ton oljor.
Under det antagandet, att hälften av den före krisåren importerade lysoljemängden
användes för motordrift och att denna kan ersättas med råolja, skulle vårt behov av
råolja vid den tid beräkningen avser vara omkring 70 000 ton och omkring 1958 c:a
125 000 ton. För att ersätta denna med inhemsk råolja skulle krävas en årlig destillation
av 1.7 mill. ton skiffer, så småningom stigande till 3.05 mill. ton. Härvid skulle vidare
erhållas 3 000 till 6 300 ton bensin samt möjligen produkter bestående av ammoniaksalter
och svavel m. m. Då vid den skotska skifferoljeindustrien destilleras-c:a 4 mill. ton
skiffer pr år föreligger här ingen teknisk omöjlighet. De ekonomiska möjligheterna äro
emellertid beroende på bergoljepris, möjlighet att utvinna biprodukter och många andra
faktorer. Så som förhållandena lågo före världskriget förefunnos ej de ekonomiska
möjligheterna, varemot desamma under krisåren voro till finnandes men för närvarande åter
äro borta. Att härutinnan f. n. ställa något horoskop för framtiden låter sig ej göra.
Ej heller denna bränslefråga ligger sålunda klar, även om vissa förhoppningar äro
berättigade, på grund av de tekniska svårigheter som övervunnits och de erfarenheter som
gjorts. Innan ytterligare betydande undersökningsarbeten utförts måste möjligheten
därför betraktas såsom oviss.
Ännu en möjlighet torde här böra beröras. Olja kan som bekant med fördel
användas även för diverse uppvärmningsändamål t. ex. för ångpanneeldning, ugnseldning m. m.
Synnerligen förmånligt ur flera hänseenden vore exempelvis om vår krigsflotta kunde
drivas med inhemsk brännolja och om större delen av de värmebehov, som nu
tillgodoses genom import av stenkol, i stället kunde tillfredsställas med inhemska brännoljor.
En så stor skifferbrytning och än mera destillation av så stora skifferkvantiteter, att
någon betydande del av vårt stenkolsbehov sålunda ersättes, är dock ej tänkbart att
kunna genomföra. Den förut beräknade kvantiteten för ersättande av vår
brännoljeimport är redan den stor nog. Till jämförelse må anföras, att landets produktion av
järnmalm år 1914 var 6.5 mill. ton och att härav torde inom landet hava bearbetats
till tackjärn c:a 1.0 å 1.2 mill. ton. En skifferoljeindustri för ersättande blott av landets
brännoljeimport förutsätter alltså, då skifferns sp. vikt är lägre än järnmalmens, en
gruvbrytning motsvarande hela vår järnmalmsbrytning och en bearbetning av två å tre
gånger så mycket skiffer, i vikt räknat, som den järnmalmskvantitet vår järnindustri
bearbetar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
