Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Olika bränslens relativa betydelse i vår bränslehushållning och förskjutningar dem emellan - Kraft- och bränslefrågan i övriga skandinaviska länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
BRÄNSLEN.
Av intresse är att iakttaga, att behovet av bränsle för rumsuppvärmning och
husbehov till så övervägande del fylles med träbränsle. Även industribehovet för
ugns-drift fylles till mer än 40 % med bränslen, hämtade från våra skogar. Återigen framgår
med tydlighet vilket ofantligt ansvar landets husmödrar jämte järnverkens ingenjörer
hava för att den rikedom vårt land äger i våra skogar ej genom bristande omsorg må »gå
upp i rök», utan att därmed hushållas för att i stället i form av pappersmassa, papper,
sågverks- och snickeriprodukter tillföra vårt folk arbetstillfällen, arbetsförtjänst och
välstånd, ej blott nu utan även i framtiden.
Förskjutningarna i förbrukningen av dylika bränslen äro redan i föregående
kapitel antydda. Här må blott tilläggas att under krigsåren, då vårt land icke kunde fylla
sitt behov av importerat bränsle, veden naturligtvis blev det bränsle, med vilket bristen
måste utfyllas. Vi finna även, att under dessa år industriens förbrukning av ved ökade
med 12 %, fartygsdriftens med 7 %, för ugnar med 3 %, för husbehov med 2 % och
för järnvägsdrift med 1 %. Härav kvarstår numera huvudsakligen ökningen i
industriens vedförbrukning, ett faktum, som ej är utan sin mycket allvarliga betydelse.
Den under krisåren ökade produktionen och användningen av torvbränsle har åter
sjunkit tillbaka till samma storleksordning som före kriget. Förbrukningen av
mineraloljor hade, som vi tidigare sett, ökat, i det att tunga oljor i viss mån t. v. ersatt stenkol,
varjämte en oerhörd, permanent bensinförbrukning uppstått, då däremot
lysoljeför-brukningen för belysning och kokning i hög grad minskat.
Såsom huvudresultåt kvarstår sålunda, att vårt lands bränslebehov fylles
huvudsakligen med ved och stenkol, varav det förra bränslet till största delen förbrukas i hemmen
och därnäst i järnindustrien och cellulosaindustrien. Stenkolen åter förbrukas för
industri och kommunikationer.
Påpekas bör måhända även, att medan 1919 i Sverige 1 150 000 turbinhästkrafter
voro installerade, funnos i värmemotorer installerade c:a 550 000 hkr, och att av landets
hela bränsleförbrukning mindre än 35 % användes för energialstring i värmemotorer,
under det att resten användes för uppvärmningsändamål.
KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGAN I ÖVRIGA SKANDINAVISKA
LÄNDER.
Det torde här vara på sin plats att kasta en blick på kraft- och bränslefrågan i våra
närmaste grannländer, Norge, Danmark och Finland, emedan ett samarbete i
kraftförsörjning ej är uteslutet och för närvarande är under livlig och allvarlig diskussion.
I stort sett torde man kunna säga, att våra grannländers kraft- och bränslefrågor
äro avbildningar av våra egna, ehuru i annan skala, närmast sammanhängande med
de olika ländernas folkmängd. En mångfald detaljer visa en överraskande likhet. Å
andra sidan förekomma, på grund av de skilda ländernas olika naturtillgångar, en del
olikheter, vilka äro av allra största betydelse och just äro de faktorer, som påkalla ett
eventuellt samarbete. Det är närmast dessa olikheter som här ådrager sig
uppmärksamheten.
Mest karakteristiskt för samtliga de fyra nordiska länderna är den utpräglade
bristen på fossila bränslen. Sverige har visserligen sin lilla tillgång av skånska
stenkol och Danmark några brunkolsfält samt samtliga betydande torvmarker, men i
jämförelse med behoven förslå dessa, åtminstone på teknikens nuvarande ståndpunkt, föga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
