Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - De naturliga bränslenas bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NATURLIGA BRÄNSLENAS BILDNING.
161
tag finnas från denna regel. Så har exempelvis antracit ävensom grafit och s. k.
naturlig koks bildats därigenom, att relativt unga kol genom eruption utsatts för stor hetta
i jordens inre och sålunda undergått en mer eller mindre fullständig torrdestillation.
Egendomligt kan emellertid synas, att nästan alla stenkol härstamma från
Carbon-tiden och nästan alla brunkol från tertiärtiden. Om de fossila bränslena uppstått på
sätt vi ovan lärt, varför finnas då ej kolbildningar jämnt fördelade under alla geologiska
perioder? Att fullt bedöma orsaken härtill torde ännu ej vara möjligt. Under de nämnda
perioderna förekommo emellertid de största bergbildningsperioderna under jordens
historia, varigenom riklig uppkomst av för torvbildning lämpliga vattenbäcken
före-fanns, med upprepade höjningar och sänkningar av jordskorpan, varigenom lagrens
övertäckande med oorganiskt material befordrades. Huruvida klimatiska förhållanden
bidragit till en rik vegetation är måhända ej osannolikt, men dock ej bevisat. I viss
mån liknande, ehuru i liten skala, hava de förhållanden varit, vilka givit betingelserna
för våra rika torvmossebildningar. Efter glacialtiden uppstod genom landisens arbete
en mångfald småsjöar och grunda vattensamlingar, vilka med växtlighetens invandrande
så småningom vuxit igen och bildat våra dagars torvmossar.
I början av detta kapitel anfördes, att i stillastående vattenbäcken avsatte sig en på
organisk substans rik bottengyttja, till väsentlig del bestående av de döda resterna efter
mikroskopiska vattenorganismer, rika på fett- och äggviteämnen. De fossila bränslen vi
hittills talat om härstammade emellertid påtagligen från högre stående organismer,
huvudsakligen landväxter. Kol förekomma emellertid, vilka påtagligen till större eller mindre
del hava sitt ursprung från dylika gyttjeavlagringar. Dessa äro de s. k. cannelkolen,
vilka äro utomordentligt gasrika och brinna med lång, sotande låga. Dessa kol
benämnas, på grund av sitt utseende, den matta brottytan, även ofta matta kol, till skillnad
från humuskolen, vilka hava glansigt brott och därför benämnas glanskol. Cannelkolen
äro emellertid i allmänhet ej att betrakta såsom uppkomna endast ur gyttjeavlagringar,
utan en blandning av dylika och växta vlagringar. Emellertid förekomma i naturen även
fossil bildade av så gott som rena gyttjeavlagringar, vilket bland annat framgår av
mikroskopisk undersökning, då ofta rester av de organismer, som bildat lagren, tydligt
kunna iakttagas, under det att växtlämningar saknas. Beroende på huru mycket
mi-neraliskt slam, som samtidigt med gyttjan avsatt sig, respektive det organiska
materialets sönderdelning i mer eller mindre hög grad, på grund av syrehalt i vattnet,
erhållas bituminösa skiffrar, bituminösa kalkstenar o. d. Olikheten mellan bitumen i
humusfossil och gyttjefossil består huvudsakligen i den större vätehalten hos de senare,
framkallad av ursprungsmaterialets olikhet, organismernas fett i stället för växternas
kolhydrater. Denna olikhet framgår tydligt av följande av Potonié uppställda tabell:
Gyttjekol. lUu m u s k o 1.
c, %. H %. H på C =T00. C %. H %. ;h på C = 100.
Kvartar . . . , . 50 —57 6 —7 12 50—60 5 -6 10
Tertiär . . . • . . 65 8.5—9 13 60—75 4] —6 7.5
Mesozoiska . . . . 69.5—76 8.5—12 14 75-87 4 —5 5.5
Paleozoiska . . . . 78 -83 7.5—10 11 80-95 1.5-6 4
Det anses även att bergoljorna, vilkas sammansättning i hög grad överensstämmer
med bitumens i gyttj ekolen sammansättning, till stor del härstamma från dylika
bildningar och uppstått genom destillation av dylika lager, på grund av antingen tryck eller
11—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
