Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
BRÄNSLEN.
Fig. 72. Gasarbetet vid konstant tryck.
Fig. 73. Gasens tillståndsförändring vid
konstant volym.
som motsvarar gasens tryck och volym efter värmetillförseln. Då under hela
förändringen trycket förblivit oförändrat motsvaras alltså gasens utvidgning av en linje mellan
A och B eller, som vi även kunna säga, mellan volymerna Vx och V2, vid trycket px. Denna
grafiska framställning har emellertid även ett viktigt praktiskt värde. Ytan i den
grafiska framställningen är tydligen produkten av linjen OV och linjen Op. Men OV
representerade kubikmeter och Op representerade kilogram pr kvadratmeter. Dessas
produkt blir kilogrammeter, varför sålunda ytan i diagrammet åskådliggör arbete i kgm
återgivet i någon viss skala. Det arbete som vid
denna uppvärmning uträttats är sålunda
framställt genom ytan ABV2V1A. Den värmemängd
åter, som tillförts gasen, har dels åtgått för att
höja gasens temperatur, dels för att uträtta detta
arbete.
Vi kunna genom att åter avkyla gasen, d. v.s.
genom bortförande av värme få förändringen att
gå i motsatt riktning, alltså från B till A. Därvid
tillföres en arbetsmängd till gasen från den yttre
luften lika med den nyss angivna ytan och i gasen förvandlas samma arbetsmängd till
värme, vilket jämte avkylningsvärmet måste bortföras. Detta värme är en lika stor
kvantitet, som förut tillfördes gasen.
Det förra förloppet benämnes expansion eller utvidgning, det senare kompression
eller sammantryckning.
Vi antaga nu ånyo samma gasmassa instängd i samma cylinder som vid
begynnelsetillståndet i förra fallet, men i detta fall hålla vi fast kolven, så att densamma ej kan
förflytta sig. Gasens tillstånd representeras då i
vårt diagram, fig. 73, av en punkt med volymen
Vx och trycket pn punkt A. Om nu denna gas
uppvärmes lika många grader som i förra fallet
kan dess volym ej öka, på grund av kolvens
orörlighet. I stället kommer gasens tryck att stiga.
Vi erhålla alltså efter uppvärmningen ett
tillstånd med den oförändrade volymen V1; men
med det högre trycket p2, punkt B, och då
volymen hela tiden varit oförändrad, kommer
förloppet att representeras av en rät linje mellan
punkterna A och B, fig. 73. Arbetsytan krymper
i detta fall tillsammans till den räta linjen V1B,
dess ytinnehåll är alltså intet och det uträttade
arbetet noll kilogrammeter; något arbete har ej uträttats och det tillförda värmet har
blott åtgått för att höja gasens temperatur. Avkyles gasen åter, så förlöper en förändring
i motsatt riktning, i det att trycket sjunker från det högre p2 till det lägre px vid
oförändrad volym och under bortförande av samma värmemängd som tillförts.
Det var just till dessa två processer som Mayer hänvisade. Känna vi gasens sp.
värme vid konstant tryck och konstant volym, så kunna vi uträkna de tillförda
värmemängderna vid en i båda fallen lika temperaturstegring hos t. ex. 1 kg gas. Hela den
värmemängd, som tillförts vid konstant volym då något arbete ej uträttades, måste då
vara lika med den del av vid konstant tryck tillfört värme, som åtgått för gasens
tem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
