Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIPEN FÖR VÄRMEMOTORERNA.
169’
nelsetillstånd är sålunda av den allra största praktiska räckvidd. Detta medför ej blott,
att maskinens storlek blir begränsad, utan även att densamma blir periodiskt arbetande;
dess mekanismer göra vissa periodiska rörelser, alltid återkommande till samma lägen.
Härigenom kunna desamma göras automatiskt verkande; det behöves ej bredvid
maskinen någon övervakande intelligens, utan maskinen sköter alla sina funktioner själv,
sedan densamma väl blivit igångsatt.
Men nu måste vi göra oss den frågan, vart har det bortförda värmet tagit vägen;
varför omsätta vi ej även detta i arbete och varför skola vi över huvud taget bortföra
något värme? För att klargöra dessa frågor vilja vi tänka oss att vi någohstädes i naturen
funnit en kvantitet gas av den omgivande luftens temperatur, men av högt tryck. Stora
men ej obegränsade mängder sådan gas, bestående av huvudsakligen s. k. sumpgas finnes
exempelvis i Amerika, varest den framströmmar ur jorden och benämnes naturgas
samt användes såsom bränsle. Vi låta en kvantitet av denna gas fylla en av en kolv
begränsad cylinder, fig. 77, det heldragna kolvläget. På grund av gasens höga tryck
kan nu kolven skjutas framåt i cylindern, därvid
övervinnande atmosfärtrycket och därutöver
uträttande ett arbete. Detta kan dessutom ske på sådant
sätt, att gasen alltjämt bibehåller sin med luften lika
temperatur, ty så snart gasens temperatur, på grund
av expansionen har benägenhet att sjunka under
lufttemperaturen, kommer värme att av sig själv
övergå från luften till gasen, för den händelse
cylinderns väggar ej äro värmeisolerade. Gasens tryck
och volymförändringar, vid den med yttre luften
lika, konstanta temperaturen, kännetecknas av
linjen AB. Det därvid uträttade arbetet representeras
av ytan ABCDA och detta arbete är ekvivalent med
det värme som från den yttre luften tillförts gasen,
ty, som vi tidigare funno omsattes allt tillfört värme i arbete då expansionen
försiggick vid oförändrad temperatur. Gasens tryck sjunker emellertid under expansionen
och när dess tryck blivit lika med den yttre luftens tryck kan kolven i cylindern ej
skjutas längre ut och vi erhålla ej något mera arbete. Hava vi därför ej mera tryckgas
till förfogande, och sådan förefinnes blott i ganska begränsad mängd i naturen, så kunna
vi på detta sätt ej erhålla mera arbete. Vi kunna emellertid tänka oss, att vi nu ånyo
framställa tryckgas. Låtom oss därför antaga, att vi genom uppoffring av arbete åter
trycka kolven in i cylindern, varvid vi måste bortföra värme från gasen, så att dess
temperatur alltjämt blir lika med den yttre luftens temperatur. Härvid förvandlas ånyo
allt uppoffrat arbete till värme. Vi komma då åter till vårt begynnelsetillstånd och
förloppet kommer att noga följa expansionsförloppet ehuru i motsatt ordning; vår
kom-pressionslinje sammanfaller noga med expansionslinjen. Och därvid kommer även just
det förut vunna arbetet att förbrukas för kompressionen och just så mycket värme att
bortföras, som förut vid expansionen tillförts. Härvid har sålunda uppfyllts vad vi
förut fordrat av vår maskin, att mekanismen återkommit till sitt utgångsläge, men som
vi finna är arbetsvinsten lika med noll; något värme har ej omsatts i arbete.
Cirkelprocessen har sammansmält till en linje, som förlupit i båda riktningarna och den av
cirkelprocessen omslutna arbetsytans storlek är sålunda lika med noll. Först om värmet
tillföres vid en högre temperatur och bortföres vid en lägre temperatur kan den av
cirkel
Eig. 77. Ej periodisk maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
