Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIPEN FÖR VÄRMEMOTORERNA.
171
Fig. 79. Omvändbar tillståndsförändring.
uppoffring av arbete och därvid värme varken till- eller bortföres, så uppnå vi, då kolven
återkommit till sitt begynnelseläge, samma värden på tryck, volym och temperatur,
som vi från början hade, vi återkomma till punkten A. Därvid hava vi vunnit det arbete,
som representeras av den av cirkelprocessen omslutna ytan och detta har erhållits
därigenom, att det tillförda värmet, minskat med det bortförda, omsatts i arbete. På grund
av att värme tillförts blott vid en konstant temperatur och bortförts vid en annan,
men konstant temperatur, uppstå enkla förhållanden, vilka tillåta oss draga vittgående
slutsatser av denna process. För att kunna draga dessa slutsatser kräves emellertid att
ännu ett villkor är uppfyllt för Carnots cirkelprocess; den måste vara omvändbar och vi
skola nu redogöra för vad vi förstå därmed.
Har ett förlopp efter en viss angiven väg försiggått från ett tillstånd A, fig. 79,
till ett annat tillstånd B, under tillförande av värme, så kunna vi även tänka oss, såsom
vi redan gjort, ett förlopp från B till A utefter samma väg, men i motsatt riktning och
under bortförande av samma värmemängd som vi förut tillförde. Men detta kan ske
på olika sätt, av vilka ett, det s. k. omvändbara
förloppet, är av ett alldeles särskilt intresse.
Vi vilja då först se något närmare på
förloppet A till B. Vi antaga att det värme, som
skall tillföras kroppen, tages från ett
värmemagasin av någon art, t. ex. från den
atmo-sfäriska luften. För att därvid värmet skall övergå
från värmemagasinet till kroppen kräves en
temperaturskillnad mellan värmemagasinet och
kroppen. Värmemagasinet måste hava en temperatur,
som är så mycket högre än kroppens, att värmet
kan övergå från magasinet till kroppen, och ju hastigare värmeövergången skall ske,
desto större måste temperaturskillnaden vara.
Se vi nu åter på tillståndsändringen från B till A utefter samma väg, men i motsatt
riktning, så skall därvid från kroppen bortföras samma värmemängd till ett
värmemagasin och för att detta skall kunna ske måste åter en temperaturskillnad förefinnas
mellan kroppen och värmemagasinet, men nu på sådant sätt att värmemagasinet, som
skall upptaga värmemängden, har lägre temperatur än kroppen. Tillförde vi därför
värmet från den yttre luften kunna vi i verkligheten ej åter bortföra värmet till
denna, så länge dess temperatur är oförändrad.
Vi kunna nu även tänka oss dessa två processer följa på varandra, så att först
förloppet A till B och sedan efter samma linje förloppet B till A försiggår. Kroppens tryck,
volym och temperatur har då återkommit till samma värden som före förloppen, men
den olikheten förefinnes, att värmemängden efter de två förloppen befinner sig i ett
värmemagasin med lägre temperatur än före förloppen.
I teorien kunna vi emellertid låta förloppen försiggå även på ett annat sätt. Vi
kunna tänka oss möj-ligheten av att värmemagasinet och kroppen hava samma
temperatur då värmemängden övergår från värmemagasinet till kroppen. Visserligen har
värmet ingen benägenhet att övergå då någon temperaturskillnad ej förefinnes. Men låt
oss, utgående från det föregående förloppet, vid vilket en temperaturskillnad förefanns,
antaga att denna temperaturskillnad blir allt mindre och mindre. Ju mindre
temperaturskillnaden blir, ju längre tid kräves för värmets övergång från värmemagasinet till
kroppen. Blir temperaturskillnaden försvinnande liten kommer för värmeövergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
