Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIPEN FÖR VÄRMEMOTORERNA.
177
På vår jord kunna vi emellertid ej åtkomma något sådant. Vi hava då att uppsöka ett
magasin med möjligast låga åtkomliga temperatur, på det att verkningsgraden må
bliva så hög som möjligt. Såsom ett sådant kunna vi betrakta världshavet med dess
medeltemperatur av c:a + 4° C. eller något mer. Detta motsvarar sålunda en absolut
temperatur av 277°, d. v. s. en ganska hög temperatur. Vi använda oss dock av detta
värmemagasin för värmets bortförande, vid t. ex. ångmaskiner med kondensor.
Vi kunna emellertid fråga oss om det ej vore möjligt, att på något sätt omsätta
den i världshavet magasinerade värmeenergien i arbete. För att detta skulle vara
möjligt måste ett värmemagasin med en lägre temperatur finnas tillgängligt, men havet
var i stort sett det värmemagasin med lägsta temperatur vi hade tillgängligt på vår jord.
Men är det då alldeles omöjligt hitta någon utväg ur denna svårighet?
Vi skulle då kunna tänka oss, att vi med hjälp av en viss kvantitet arbete, som vi
på ena eller andra sättet hade tillgänglig, igångsatte ett förlopp, varigenom vi kunde
tillgodogöra värmet i världshavet; värmemagasinet med lägsta tillgängliga temperatur.
Vi kunna med detta arbete, genom att driva en carnotprocess i omvänd riktning, bringa
i havet magasinerat värme till en högre temperatur, men genom att låta det till högre
temperatur avgivna värmet åter genom en carnotprocess förvandlas i arbete, kunna vi
på sin höjd återfå det för processens igångsättning uppoffrade arbetet, ty dels kunde
energi ej vinnas av intet, dels var arbetsvinsten vid värmets förvandling till arbete
oberoende av kroppens natur. En maskin, vilken skulle omsätta det i ett värmemagasin
förefintliga värmet i arbete, utan att någon temperatursänkning ägde rum och utan
att några andra förändringar inträdde, har blivit kallad perpetuum mobile av andra
ordningen, detta till skillnad från den maskin, som av intet skulle alstra arbete, vilken
kallas perpetuum mobile av första ordningen. Vi kunna väl tänka oss ett ideellt
förlustlöst perpetuum mobile av andra ordningen, som, sedan maskinen kommit i gång, håller
sig själv i gång, men densamma kan aldrig avgiva något arbete utåt. Och söka vi
omsätta densamma i verkligheten, kan denna maskin ej ens hålla sig själv i gång, emedan
varje verklig process är förbunden med förluster. Perpetuum mobile av såväl första
som andra ordningen är alltså en omöjlighet.
Det till värmemagasinet med lägsta åtkomliga temperatur avgivna värmet är
följaktligen för oss värdelös värmeenergi. Bortföra vi därför från en cirkelprocess värmet
vid så låg temperatur som för oss, på grund av förhållandena på vår jord, är möjligt,
hava vi allt skäl anse detta värme förlorat och vi hava därvid utnyttjat det tillförda
värmet, om dess temperatur var bestämd, på bästa sätt.
Om vi nu ej bortföra detta värme vid så låg temperatur som möjligt, huru skola
vi då betrakta detta värme?
Bortföra vi värmet till ett värmemagasin med icke lägsta temperatur, kunna vi
använda detta värme i en ny cirkelprocess och från denna bortföra värmet vid lägsta
tillgängliga temperatur. Men vi kunna då sammanslå de två cirkelprocesserna och
betrakta dem som en och samma och komma därvid till förut anförda resultat.
I allmänhet inträder dock det förhållandet, att då värmet bortföres från en
cirkelprocess vid högre temperatur än den lägsta tillgängliga, får värmet utan
arbetsavgiv-ning, d. v. s. på icke omvändbar väg övergå till värmemagasinet med lägsta tillgängliga
temperatur. Ett exempel på ett sådant förlopp är en ångmaskin utan kondensor, där
ångan får utströmma i fria luften, för att där avkylas utan arbetsavgivning. Även i
detta fall hava vi sålunda att betrakta det bortförda värmet som förlorat eller värdelöst
och räkna verkningsgraden på det sätt vi gjort. Här föreligger dock den skillnaden att
12—240720. Uppfinningarnas bok. IL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
