Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - James Watt och hans betydelse för ångmaskintekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 ÅNGTEKNIKEN.
»Mitt förfarande att minska värmemaskiners ångförbrukning och därmed även
kolförbrukning består av följande moment.
För det första: Det kärl, i vilket ångkraften skall utnyttjas för att maskinen
skall utföra arbete, och som i de vanliga värmemaskinerna benämnes cylinder, men som
jag kallar ångkärl, måste, så länge som maskinen arbetar, hållas lika varmt som den
inströmmande ångan; detta sker, för det första genom att omkläda detsamma med en
mantel av trä eller annan dålig värmeledare, för det andra genom att omgiva det med
ånga eller andra upphettade ämnen och för det tredje genom att ej tillåta att vare sig
vatten eller något annat medium, kallare än ångan, må komma in i detsamma eller
i beröring med detsamma.
För det andra: I maskiner, vilka avses att arbeta helt eller delvis med
kon-densering, skall ångan kondenseras i särskilda rum, skilda från ångkärlet eller cylindern
och endast tidvis stående i förbindelse med detsamma. Dessa rum kallar jag
konden-sorer. När maskinerna arbeta skola dessa kondensorer åtminstone hållas lika kalla som
luften i maskinernas närhet, vilket sker genom vatten eller andra kalla medier.
För det tredje: All luft eller annan icke kondenserbar elastisk ånga, som
skulle försvaga maskinens arbete, skall utsugas från ångkärlen eller kondensorerna
medelst pumpar, drivna antingen av maskinen själv eller på annat sätt.
För det fjärde: Jag ämnar i många fall använda ångans expansionskraft
på kolvarna eller deras motsvarighet på samma sätt som atmosfärtrycket nu användes
i de vanliga värmemaskinerna. I sådana fall, där kallt vatten ej står till förfogande i
tillräcklig mängd, kunna maskinerna drivas uteslutande av denna ångkraft, varvid
ångan, sedan den uträttat sitt arbete, får utströmma i fria luften.»
Detta patent är avfattat med utomordentlig skicklighet och innehåller det
väsentligaste av Watts uppfinningar. Särskilt må framhållas, att han insåg betydelsen av
ångmanteln, som håller cylindern varm och därigenom nedsätter cylinderkondensationen.
Patentet är synnerligen brett hållet, och den senare utvecklingen visar, att det trots
mycket skarpa patentstrider kunnat hålla sig i kraft ända tills det efter en av
parlamentet beviljad förlängningstid slutligen utgick år 1800 och vägen därmed blev fri för alla.
Sedan patentfrågan blivit löst gällde det att bygga den första verkliga ångmaskinen.
Dr Roebuck råkade emellertid nu i finansiella svårigheter och kunde ej en gång
uppfylla sitt åtagande att betala Watts patentomkostnader, mycket mindre då bekosta
utförandet av en första ångmaskinsanläggning. Tillfälligt trädde då professor Black
emellan.
Svåra och prövande år följde nu för James Watt. Han fann inga utvägar att
fortsätta med sitt livs käraste mål, ångmaskinen. Han uppgav sin verksamhet i Glasgow
och tog anställning som ingenjör vid en kanalanläggning. Det visade sig likväl att han
just härigenom skulle vinna den hjälp han behövde. Under en tjänsteresa till
Birmingham kom han nämligen i beröring med en av dåtidens största engelska industrimän,
Mathew Boulton, som i Soho nära Birmingham hade en stor metallfabrik med 7 å 800
arbetare. Denne man hade redan år 1769 varit betänkt på att sätta in sitt kapital och
arbete på att få Watts planer realiserade. Han insåg klart den oerhörda betydelsen av
Watts uppfinningar, liksom även, att ett villkor för att lyckas låge i ångmaskinens fullt
rationella tillverkning i en fabrik, utrustad med de bästa verktygsmaskiner, vilka kunde
erhållas. Först genom Roebucks konkurs år 1773 kunde emellertid Boulton träda in och
mellan honom och Watt gjordes ett kontrakt, vilket förpliktade Boulton till samtliga
utgifter mot att tillförsäkra honom två tredjedelar av vinsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
