Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångturbinens framträdande och utveckling - Ångpannor - Ångpannebränslen och deras olika egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
ÅNGTEKNIKEN.
Hans »ångmaskinlära» innehåller en stor fond av lärdom och har varit en källa till många
studier på området.
Cederblom föddes 1834 och avled 1913.
Det skulle vara frestande att i denna översikt även behandla gasturbinen. Denna
hör emellertid ej till ångtekniken och måste därför utelämnas. Den har ock ännu ej
ernått praktisk användning, och fråga är, om möjlighet finnes att konstruera en dylik
turbin med samma värmeekonomi som en ångturbin.
ÅNGPANNOR.
o
Angpannebränslen och deras olika egenskaper.
Om man undantager de elektriska ångpannorna så bildas ångan i pannan genom
förbränning av olika slag av bränslen, vare sig fasta, flytande eller gasformiga. Det
teoretiska förloppet vid förbränning i allmänhet behandlas i en annan del av
Uppfinningarnas bok, och vi komma därför i det följande att beröra endast en och annan
viktig fråga rörande bränslenas egenskaper och värde som ångpannebränsle.
Man strävar naturligtvis i all ångpanneteknik att alstra vattenångan till lägsta
möjliga kostnad, och det blir därför i de flesta fall utslagsgivande att i pannan omvandla
största möjliga del av bränslets s. k. värmevärde i ångvärme.
Ett bränsles värme värde räknas för de fasta och de flytande bränslena vanligen
per 1 kilogram, för de gasformiga däremot pr 1 m3 av bränslet i fråga. Man använder sig
i förbränningstekniken av två olika värmevärden, det kalorimetriska och det effektiva.
Det förra hänför sig till torrt bränsle med den askhalt det har som sådant. Det effektiva
värmevärdet gäller däremot bränsle med den fuktighets- och askhalt det har vid dess
användning i eldstaden. Dessutom avdrages ångbildningsvärmet för den mängd ånga,
som erhålles vid förbränningen, dels av bränslets egen fuktighet, dels av dess
väte-mängd, som förenar sig med syre till vattenånga. Det är tydligt att man vid
ångpanne-eldning ej kan tillgodogöra sig ovannämnda ångbildningsvärme, och det effektiva
värme-värdet är därför det, som man vid ångpanneberäkningar har största betydelsen av att
känna.
Betecknas med Wk det kalorimetriska värmevärdet i Calorier pr 1 kg, We
motsvarande effektiva värmevärde, / bränslets fuktighets- och h dess vätehalt i procent,
uttryckes sambandet mellan We och Wk av ekvationen
100–-Wk — 600
100
\100 100/
Vidstående tabell I angiver några typiska bränslens sammansättning och
värme-värden.
Den viktigaste beståndsdelen i bränslet är naturligtvis kolet. Ju större procent kol
ett bränsle innehåller desto högvärdigare är detsamma (vi bortse i detta sammanhang
från de gasformiga bränslena). Stenkolet är därför jämte oljan det utan jämförelse
värdefullaste bränslet.
Ett bränsles halt av flyktiga beståndsdelar liksom även dess fuktighet medför
betydelsefulla konsekvenser vid förbränningen. De flyktiga beståndsdelarna, vilka utgö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
