Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Naturligt och konstgjort drag - Ångpannans värmeförluster och verkningsgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. VÄRMEFÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRAD. 311
Vid de fasta ångpanneanläggningarna föreligga ej samma skäl för införandet av
konstgjort drag som vid de förut omnämnda. Är det fråga om en liten
ångpanneanläggning, där platsfrågan är lättlöst, har konstgjort drag knappast berättigande i andra
fall än där eldstadens konstruktion, bränslets beskaffenhet eller användandet av
luft-förvärmning kräva dylikt drag. Vi skola i det följande se att en hel del
rostkonstruktioner ej kunna arbeta utan konstgjort drag, och den förutnämnda Ljungströmska
luft-förvärmaren kan ej arbeta utan sådant. På grund av den sannolikt allt större
användningen av förvärmd luft torde därför konstgjort drag komma att tillgripas i allt större
omfattning.
Konstgjort drag har även sin betydelse vid sådana ångpanneanläggningar (även
om dessa ej använda förvärmd luft), vid vilka ångbehovet är mycket variabelt. Det
kan då med fördel tillgripas för att uppnå en tillfällig forcering i ångproduktionen.
Vinsten med konstgjort drag är, allmänt sett, ökat utbyte i ånga pr m2 eldyta,
därför minskad anläggningskostnad och minskat utrymmesbehov. Användes konstgjort
drag vid en ångpanneanläggning, utan att luftförvärmare och rost så fordra, sjunker
verkningsgraden lätt med ökningen av draget, och det bör därför ej i sådant fall
tillgripas annat än vid verkligt behov och knappast för kontinuerlig drift. Samarbetar
åter en ångkraftcentral med en vattenkraftcentral, och driftstörning i den senare skulle
inträda, då underlättar det konstgjorda draget i hög grad snabb uppeldning och
forcerad ångproduktion och har därför i sådana fall stor betydelse.
ÅNGPANNANS VÄRMEFÖRLUSTER OCH VERKNINGSGRAD.
Förlusterna i en ångpanneanläggning härröra av
1. O förbränt bränsle i aska och slagg.
2. Ofullständig förbränning.
3. Avgasernas värmeinnehåll.
4. Pannans värmeutstrålning.
Förlusterna 1 och 2 sammanföras vanligen i de s. k. förbränningsförlusterna.
Betecknas det effektiva värmevärdet med We och den s. k. förbränningsverkningsgraden
med vy och de ovannämnda fyra förlusterna med Flf F2, F3 och Ä4, kan man skriva
F1 + F2 = (l-iy) We.
Om förbränningsverkningsgraden vy t. ex. = 0.95, så betyder detta, att 5 % av
det effektiva värmevärdet ej tillvaratages på grund av dels att oförbränt material
medföljer vid slaggningen, dels att förbränningen ej är fullständig. Slaggens och askans
värmeinnehåll ingår även i denna förlust. Ovannämnda förluster 1 och 2 bliva i
allmänhet större ju större bränslets askhalt är och även ju gasrikare bränslet är.
Avgasernas förlustvärme är ju närmast beroende på avgasernas temperatur och
på luftöverskottet, vilket konstateras genom bestämningen av kolsyrehalten. En grov
approximation av detta förlustvärme erhålles genom Siegerts ekvation
Siegert sätter k = 0.65, men denna konstant är dock ganska variabel. För att kunna
med tämligen god noggrannhet beräkna avgasvärmet måste man känna gasernas
sammansättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
