Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. OLIKA ELDSTÄDER OCH ELDNINGSAPPARATER. 327
Eftersom bränslet under denna senare del av förbränningen endast har ett ganska ringa
luftbehov, föreligger här ett betydande luftöverskott. Genom att konstruera
slaggskrapan så att den först efter en viss anhopning av slagg släpper fram denna kan man
reducera luftöverskottet i rostens bakre del, och genom återföringsvalv och dyl. kan
man blanda detta luftöverskott med de eventuellt oförbrända gaserna från rostens främre
del och på så sätt befrämja fullständig förbränning.
Ehuru kedjerosten är långtifrån fullkomlig i värmetekniskt avseende, arbetar den
dock, om den skötes väl och belastningen ej är alltför varierande, med mycket god
verkningsgrad. Olika grad av forcering erhålles genom att förändra kolskiktets tjocklek och
rostens hastighet. Kedjerosten är dessutom ganska lättskött, låter installera sig under
de största vattenrörspannor och passar alldeles särskilt för stora ångcentraler.
Fig. 307. Schematisk skiss å kedjerost.
Som vi förut framhållit ingår det som ett viktigt moment i rostens konstruktion
att bränslet tändes från tändvalvet. För att detta skall kunna ske måste bränslet
innehålla gaser. Gasfattiga och ännu mindre alldeles gasfria bränslen kunna därför ej utan
särskilda anordningar förbrännas på denna rost. Man har sålunda upprepade gånger
försökt att elda med t. ex. antracit och koks, men misslyckats. Ingenjör Bellani i Essen
lyckades visserligen 1915 att elda med koks, men endast genom att framför kedjerosten
anordna en föreldstad med trapprost och således tända koksen i denna.
Blandar man upp kol med koks kan man visserligen använda den vanliga kedjerosten,
men med försämrad verkningsgrad, och försämringen blir större, ju större procent koks
som inblandas. Den högsta procent koks, med vilken det överhuvud taget är möjligt
att hålla ånga å vanlig kedjerost, synes vara 30—40 % av den totala bränslemängden.
Man har till en viss grad lyckats under hjälpa eldning med koks genom att blåsa in en
mindre mängd ånga, antingen i förbränningsluften eller mellan roststavarna. Härigenom
erhålles en viss flamma.
Mindervärdiga bränslen med tillbörlig gashalt kunna däremot med gott resultat
förbrännas å kedjerost. Man bör likväl då beräkna rostytan något större än vid
kolbränsle, om naturligt drag användes. Om bränslet är mycket fuktigt möta dock
svårig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
