- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
332

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

ÅNGTEKNIKEN.

Efter finmalningen siktas pulvret medelst en fläktanordning och uppsamlas i
behållare, för att sedan från dessa transporteras till brännarna. Denna transport kan ske
med snäcka, tryckluft eller kombination av dessa. Brännaren har till uppgift att blanda
kolstoftet med förbränningsluften. Oaktat den fina pulvriseringen är det synnerligen
viktigt, att blandningen sker så intimt som möjligt. Det visar sig emellertid knappast
möjligt att tillföra all luft som primärluft genom brännaren, utan sekundärluft måste
även införas genom särskilda öppningar.

De alstrade förbränningsgaserna fordra en viss tid för att ernå fullständig
förbränning och böra därför ej alltför momentant träffa den kalla eldytan. Man konstruerar
då eldstadsrummet så, att gasvägen mellan brännarna och eldytan får en viss längd.

Fig. 314 visar ett exempel på en brännareanordning för kolpulver. Primärluften
blandas i ett munstycke med kolpulvret, som frammatas med en snäcka. Sekundärluft
tillföres i reglerbar mängd genom öppningar omkring brännaren. Fig. 315 visar en
schematisk bild av en hel anläggning. 1 utmärker kolkrossen, 2 magnetseparatorn, 3
behållaren för råkolet, 4 torkapparaten, 5 finmalningskvarnen, 6 luftsikten, 7 fläkten till
denna, 8 dammavskiljaren, 9 behållaren för det torkade pulvret, 10 transportsnäckan
med sin motor 11, 12 hastighetsregulatorn, 13 och 14 fördelningsrum för luften, 15 en
fläkt, 16 och 17 fördelningsledningar, 18 brännarna, 19 returledningen, 20 behållaren för
returpulver, 21 avloppsrör för returluften, 22 tilloppsrör för friskluften, 23 returledning
till kvarnen, 24 fläkt för sekundärluften och 25 fördelningsledning för sekundärluften:

Genom att noggrant finfördela och torka kolpulvret, konstruera eldstaden
omsorgsfullt och tillåta ett betydande luftöverskott kan man enligt de senaste årens erfarenhet nå
mycket goda resultat även vid ångpannor. Kolpulvereldning i ångpannor har ock börjat
vinna insteg inom flera industriländer, särskilt Förenta staterna och Österrike. Även i
Sverige börjar man vidtaga anordningar för införande av densamma.

Torvpulvereldning. Eldning med torvpulver har i Sverige varit ganska aktuell
omkr. 1910 och åren närmast därefter. Det är närmast genom den svenske ingenjören
von Porats arbeten och konstruktioner, som denna eldning försökts.

Statens järnvägar ombyggde 1914 i studiesyfte ett lokomotiv litt. E till eldning med
torvpulver.

Oljeelduiug. Under och efter världskriget 1914—18, då så många förhållanden
måste omläggas, blev även bränslefrågan mycket bekymmersam för ett flertal länder och
kanske ej minst för Sverige. Kolpriserna stego och nådde under åren 1918—19 en
våldsam höjd. Dessa abnorma priser framtvungo användandet av andra, under normala
förhållanden endast undantagsvis konkurrensmöjliga bränslen. Bland dessa
»kristids-bränslen» märkes, förutom den så viktiga veden och i viss omfattning torven, även oljan.
Oljepriset steg vid denna tidpunkt nämligen ej lika mycket som kolpriset, och det
egendomliga inträffade då, att det blev billigare att elda en ångpanna med olja än med kol.
Följden härav blev helt naturligt den, att ett stort antal pannor omändrades till
oljeeldning. Efter år 1920 förändrades emellertid den inbördes prisrelationen hastigt,
oljepriset steg jämfört med kolpriset till ungefärligen det normala inbördes förhållandet.
Intresset för oljeeldningen svalnade lika hastigt som det kommit.

Sedan dessa mera normala förhållanden hunnit stabilisera sig, visade sig oljeeldning
i allmänhet ej ekonomiskt berättigad vid vanliga fasta och relativt jämnt belastade
ång-panneanläggningar. Priset på oljan är nämligen, pr värmeenhet räknat, ungefär dubbelt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free