Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
ÅNGTEKNIKEN.
i mindre utsträckning numera än tidigare. Man bör särskilt undvika densamma vid
orent matarvatten.
Tubpannor.
Tubpannor äro vanliga i Sverige, särskilt vid sågverk, sulfitfabriker m. m. De
tillverkas endast i mindre storlekar. Figurerna 327—329 visa pannans konstruktion och
inmurning. Pannans längd i förhållande till dess diameter är avsevärt mindre än vid
eldrörpannan. Gavlarna äro vanligen svagt kupade eller helt plana och förbindas av
ett antal rökgastuber, i allmänhet 63—76 mm i invändig diameter. Pannan utrustas
med ångdom.
Fig. 327—329. Tubpanna.
För underlättandet av rengöringen förses dessa
pannor vanligen med s. k. nenstut», som sträcker
sig fram genom murverket och förses med
avtagbar blindfläns. Denna renstut dimensioneras
tillräckligt stor för en man att krypa in i pannan
genom densamma.
Tubpannorna tillverkas i storlekar mellan 40
och 100 m2 eldyta. Deras manteldiameter ligger vanligen mellan 1.5 och 2 meter
och längd mellan 3 och 4 meter. Ångtrycket stegras endast undantagsvis över 12 kg
övertryck. Vid avsevärt högre tryck blir nämligen mantelns plåttjocklek besvärande
stor och pannan därför dyr och svår att tillverka. Åvdunstningen pr m2 eldyta är
ganska låg, 12—15 kilogram.
Tubpannan inmuras vanligen så, att gaserna först bestryka pannans underdel,
därefter strömma tillbaka genom rökgastuberna och slutligen avgå genom de båda
sido-kanalerna till skorstenen. Användes överhettare anbringas denna bakom pannan på
liknande sätt som vid eldrörpannan.
Tubpannan kan lättare än eldrörpannan användas för skiftande slag av bränsle.
Rosten anbringas nämligen under eller framför pannan och kan därför dimensioneras
efter bränslets fordringar. Utgöres bränslet av flis eller sågspån, vilket är mycket vanligt
vid de många pannanläggningarna vid sågverk och sulfitfabriker, sker eldningen nästan
uteslutande i de förut beskrivna förugnarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
