Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 338. Header.
Babcock & Wilcox’ ångpannekonstruktion utmärker sig för stor eftergivenhet för
förskjutningar i följd äV temperaturändringar. Ovannämnda headers tillverkas av
mjukt stål och motstå utan stagning ganska höga ångtryck. En olägenhet hos
konstruktionen är däremot, att förbindelsekanalen mellan samtliga tuber i en vertikalrad och
överpannan utgöres av endast ett, vanligen 96/102 mm:s rör. All ånga, som alstras av
tuberna i en vertikalrad, måste överföras tillsammans med medföljande cirkulerande
vatten genom detta enda rör till överpannan. Detta förbindelserör är således väl trångt.
Den »springande punkten» i konstruktionen är ovannämnda »header», vilkens
tillverkning koncentreras på några få fabriker.
Förbränningsgaserna strömma från förbränningsrummet först uppåt och passera
härvid främre delen av samtliga tuber, strömma därefter omkring
överhettarspiralerna, vända sedan nedåt förbi tuberna, vända så ånyo
uppåt och avgå slutligen till skorstenen, antingen direkt eller via
economisern. Matarvattnet inpumpas i överpannorna och föres långt
bakåt i dessa, innan det får utströmma i vattenrummet,
överpannorna innehålla vatten till ung. 60 % av sina volymer och
vattenståndet utmärkes av å överpannornas gavlar anbringade
vatten-ståndsrör. Ångan avgår från överpannorna först till den ena av
överhettarens samlingslådor, strömmar därefter genom
överhettarspiralerna till den andra samlingslådan och utströmmar som
överhettad ånga i ångledningen.
Ångpannan sotas vanligen med ångslang, som instickes genom
något av sidohålen, vilka, när de ej användas, avtätas mot
ytter-luften med lock. Om tvenne pannor monteras intill varandra,
anbringas sothål endast på yttersidorna.
Babcock & Wilcoxpannan har i Sverige under många år
tillverkats av Munktells Mek. Verkstad i Eskilstuna. Under
senaste åren har dock tillverkningsrätten överflyttats på Götaverken
i Göteborg.
Figurerna 339—340 visa en annan konstruktion å ovannämnda
grupp ångpannor. Denna konstruktion tillämpas, med vissa
olikheter i detaljerna, av ett flertal kända ångpannefirmor, t. ex. de
tyska Steinmüller, Walther m. fl.
Konstruktionen skiljer sig från Babcock & Wilcox’ därigenom att de förutnämnda
»headers» ersatts med tvenne stora, plana vattenkammare, vilka upptaga samtliga
tuber. Härigenom ernås som fördel i jämförelse med Babcock & Wilcox’ konstruktion,
att förbindelsen mellan tuberna och överpannan kan dimensioneras rymligare och att
cirkulationen därigenom underlättas. Å andra sidan är den stora plana samlingslådan s
konstruktion ganska besvärlig i hållfasthetsavseende. Den måste förses med en mängd
kraftiga stagbultar. Stor omsorg måste även nedläggas på plåtarnas
samman-nitning.
Gaserna kunna föras genom pannan på alldeles samma sätt som förut omnämnts.
Man kan emellertid placera skärmarna på annat sätt. Gaserna kunna nämligen strömma
först längs en del av tuberna och sedan fram och tillbaka i längdriktningen i stället
för i tvärriktningen.
Samtliga dessa vattenrörpannor av gruppen A avdunsta vanligen 20—30 kg ånga
pr m2 eldyta utan forcering och 25—35 kg, ev. mera, vid forcering. Storleken av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
