Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
ÅNGTEKNIKEN.
På grund av högeffektpannans högre avdunstningsförmåga blir vatteninnehållet
i förhållande till den avdunstade ångmängden mindre än vid den föregående gruppen.
Pannan blir därför ändå känsligare för ändringar i fyrintensitet och ångbelastning.
Den tredje stora gruppen vattenrörpannor benämnes vanligen vertikalrör pannor.
Fig. 345—347. Garbepanna.
Här i Sverige identifierade man
tidigare dessa pannor med en typ
av desamma, den s. k.
Garbe-typen, så benämnd efter
konstruktören, den tyske ingenjören
Garbe. Denna panna var en
bland de första
vertikalrörpan-norna och nästan den enda av
stationärtyp, som funnit
användning i Sverige. Figurerna 345—
347 visa densamma i dess
enk
laste utföringsform, d. v. s. med endast ett tubknippe, en överpanna och en underpanna.
Underpannan är helt fylld med vatten liksom tubsystemet, överpannan är i likhet med
fallet vid föregående vattenrörpannor till ungefär hälften fylld med vatten.
Tuberna utgöras av raka rör med vanligen 60 mm:s yttre diameter och 3—4 mm:s
godstjocklek. Den intressantaste detaljen i konstruktionen är sättet för tubernas
infästning i över- och underpannorna. Denna sker visserligen på vanligt sätt genom in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
