Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 ÅNGTEKNIKEN.
stiger 15 kg/cm2. Figurerna 354—355 visa en s. k. enkel skotsk fartygspanna. Härmed
avses att pannan eldas endast från en sida. Panntypen kan även utföras som
dubbelpanna, d. v. s. med eldrör utgående från pannans båda gavlar och med antingen en
gemensam rökgaskammare mitt i pannan eller tvenne från varandra skilda sådana i
pannans mitt.
Figurerna 356—357 visa en dylik dubbelpanna, vilken användes vid stora eldytor.
Ångpannegavlarna konstrueras plana och de måste därför omsorgsfullt stagas för att
motstå trycket. Även rökgaskammaren måste stagas av samma anledning.
Vi hava i den historiska framställningen påvisat denna ångpannas utveckling
från de första trevande försöken fram till våra dagars standardiserade konstruktioner.
Den är allt fortfarande den allmännast använda fartygspannan och undantränges å
handelsfartyg endast steg för steg av nyare typer. Å krigsfartyg användes den
däremot sedan flera årtionden ej mera, utan har ersatts av de lättare och effektivare
lokomotivpannorna och vattenrörpannorna.
Fig. 356—357. Skotsk fartygspanna av dubbel typ.
Den skotska pannans avdunstning är ganska måttlig, cirka 22 kg ånga pr m2
eldyta vid normal ansträngning och max. 30 kg vid forcering. Denna avdunstning blir
naturligtvis, såsom vid alla pannor, högre, om förbränningsluften förvärmes. Pannan
tillverkas i alla storlekar intill 600 m2 eldyta. Den har stort vattenrum och en betydande
vikt. Den är ganska okänslig för ojämn eldning, men denna fördel har knappast någon
större betydelse ombord å fartyg med deras vanligen jämna driftförhållanden.
Den skotska pannan arbetade förr uteslutande med naturligt drag, kall
förbrän-ningsluft och utan överhettning. Numera tillgripes ofta forcerat drag för att öka
ångpro-duktionen pr m2 eldyta, överhettning för att minska ångmaskinens ångförbrukning samt
luftförvärmning för att höja såväl anläggningens driftekonomi som även
ångproduk-tionen. Man bör komma ihåg att economiser knappast användes ombord å fartyg. Den
skulle bliva alltför skrymmande och tung. Luftförvärmningen erbjuder då ett nära
till hands Eggande medel att tillvarataga det annars höga avgasvärmet.
Lokomotivpannan.
Lokomotivpannan användes förr i ganska stor utsträckning ombord å krigsfartyg,
särskilt torpedbåtar och andra lättare fartyg. Den har dock numera fullständigt
undanträngts av vattenrörpannan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
