Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika rökgasförvärmare - Olika luftförvärmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 ÅNGTEKNIKEN.
Vid vertikalrörpannor hopkonstrueras ofta economisern med själva pannan och
tillverkas av samma material som denna.
Användningen av stålrör i economiser har emellertid i många anläggningar visat
ganska dåliga resultat. Frätningar hava uppstått och rören ha måst utbytas. Det var
den tyska världsfirman A. E. G. (Allgemeine Elektricitätsgesellschaft), som införde
konstruktionen högeffektpannor i kombination med stålrörseconomiser, och den
drivande kraften i detta avseende torde hava varit den framstående tyske ingenjören
doktor Klingenberg. Under senare år intaga emellertid tyska fackmän en betydligt
mera reserverad ståndpunkt gentemot denna konstruktion än förr, på grund av en del
ganska litet uppmuntrande resultat.
För närvarande är därför frågan rörande economiserns gynnsammaste
konstruktion ganska oklar. Man kan nämligen ej anse ovannämnda gjutjärnseconomiser såsom
den slutgiltiga. Den arbetar visserligen ganska bra vid låga och medelhöga tryck, men
man kommer mycket snart till en gräns, utöver vilken det ej är rådligt att gå. Den svaga
punkten är lådornas hydrauliska fastpressning vid tuberna. Springer denna
fastpressning loss av det inre trycket kan en farlig explosion inträffa. Vid t. ex. 20 kg/cm2
övertryck belastas en vattenlåda för 10 tuber med ej mindre än c:a 19 ton och den mothållande
kraften utgöres endast av tubernas hydrauliska fastpressning. Olika förslag hava
kommit fram till frågans lösning. Man har sålunda sökt höja tryckgränsen genom att
konstruera en del rör såsom vankarrim med särskild förankring i lådorna, oberoende av
tillförlitligheten hos den hydrauliska fastpressningen. Man har även diskuterat möjligheten
att uppdela economisern i tvenne delar, en lågtrycksdel med gjutjärnsrör och en
hög-trycksdel med stålrör. Det visar sig nämligen att ovannämnda frätningssvårighet
försvinner, när vattnets temperatur nått en viss höjd. Denna uppdelning medför dock
samtidigt en komplikation, i det att dubbel uppsättning matarpumpar erfordras, en
för lågtryckseconomisern och en för högtryckseconomisern. Slutligen användes allt
fortfarande enbart stålrörseconomiser och detta i mycket stora anläggningar. Som
exempel må anföras den stora, mycket moderna ångkraftcentralen »Gennevilliers»
i Frankrike. Den är planerad för 320 000 kW och utrustad med enbart
stålrörseconomiser. Det höga ångtrycket 25 kg/cm2 medger svårligen gjutjärnseconomiser. Innan
man bestämde sig för stålrör utfördes en serie omfattande undersökningar för att
härigenom få fram de gynnsammaste dimensionerna. Rördiametern har sålunda valts
relativt liten för att kunna höja vattenhastigheten och därigenom minska frätningen.
Erfarenheten kommer att visa om denna economiseranläggning infriar de
förhoppningar man ställer på densamma.
Economiserytans storlek beror på rökgasernas temperatur, förvärmningens storlek
och värmegenomgångskoefficienten. Den utgör vanligen 40—60 % av
pannanlägg-ningens eldyta.
Olika luftförvärmare.
Vi hava tidigare framhållit luftförvärmningens betydelse. Hittills har den dock ej
kommit till någon större användning utom på fartyg, där den är ganska allmänt införd.
Orsaken till denna ringa förekomst vid stationära anläggningar ligger på flera håll.
En återhållande kraft ligger i själva rosten och frågan, huru hög temperatur
rostens olika detaljer kunna uthärda utan driftstörningar. Det synes emellertid, som om
man överdrivit farhågorna i detta avseende. För närvarande arbetar sålunda vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
