Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika luftförvärmare - Skorsten och olika anordningar för konstgjort drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. ANORDNINGAR FÖR KONSTGJORT DRAG. 369
en för gas och. en för luft, samt anslutningar för gas- och luftkanaler.. Rotorn är
uppdelad i ett antal sektioner, var och en fylld med en mängd korrugerade tunna plåtar.
Gas passerar omväxlande med luft genom de axiella mellanrummen mellan plåtarna.
De cylindriska rummen över och under rotorn äro med diafragmor uppdelade i vardera
tvenne rum. Rummen på ena sidan passeras av gas, vilken suges fram medelst gasfläkten
och rummen på andra sidan av luft utifrån, vilken pressas i motsatt riktning mot
gasen medelst luftfläkten. Gasen och luften passera rotorn på sin väg uppåt resp,
nedåt. Ett parti plåtar passera således under rotationen gasströmmen, upptaga värme
från gasen, komma därefter in i den motsatt riktade luftströmmen och avgiva sitt
upptagna värme till luften.
Denna luftförvärmare har vissa betydande fördelar. Eftersom värmet ej behöver
passera genom en skiljevägg, behöva de korrugerade plåtarna ej vara felfria. Frätning
i desamma har ingen större betydelse. Sotningen åstadkommes lättare och effektivare
än i den vanliga förvärmartypen och helt enkelt med ångstrålar genom rotorns kanaler,
vilka i allmänhet bliva renblåsta efter några få varv.
Figurerna 387—388 visa denna luftförvärmare installerad tillsammans med
vatten-rörpanna i Holmens Bruks ångpanneanläggning i Norrköping.
Skorsten och olika anordningar för konstgjort drag.
Vid naturligt drag åstadkommes det behövliga undertrycket i ångpannans
avgaskanal av skorstenens sugverkan. Denna arbetar på så sätt, att skillnaden i vikt mellan
den varma gaspelaren inuti skorstenen och motsvarande pelare i den yttre luften
alstrar en å sagda gaspelare uppåtriktad kraft samt därigenom motsvarande vakuum i
skorstenens nedersta sektion. I följd av detta undertryck suges den erforderliga
gasmängden genom pannans kanaler ut genom skorstenen. Denna har ofta dessutom till
uppgift att avbörda rökgaserna på tillräckligt stor höjd över marken, så att inga
hygieniska olägenheter uppstå av röken.
Det alstrade draget beror på skorstenens höjd, rökgasernas temperatur,
friktions-förlusterna inuti skorstenen och den yttre luftens temperatur.
På grund av fordringarna å drag varierar skorstenarnas höjd högst väsentligt. Man
finner sålunda å ena sidan skorstenar över 100 m höga, å den andra lägre än 50 m. Den
vank gaste höjden ligger mellan 60 och 80 meter. Man fordrar i skorstensbasen ett
undertryck av vanligen 20—30 mm vattenpelare.
Skorstenen tillverkas vanligen av tegel och mera sällan av betong eller plåt. Vid
användandet av tegelskorsten måste tillses att murningen utföres synnerligen
omsorgsfullt, så att ej luft tillåtes inläcka och kyla av gaserna samt därigenom minska
draget.
Figur 389 visar en schematisk bild av en vattenrörpanna med rökgasförvärmare och
skorsten. Trycklinjerna under figuren visa dragets storlek på olika punkter i gasernas
väg från eldstaden till skorstenen. Högsta undertrycket råder naturligtvis vid gasernas
inströmning i skorstenen. På grund av motstånden i rökgaskanaler, rost och spjäll
minskas undertrycket successivt. Regleringsspjällets uppgift är att reducera draget till
det för belastningen vid tillfället behövliga värdet. Vid högsta forcering erfordras
maximum av drag och spjället står då fullt öppet. Ovanför rosten råder vid naturligt drag
alltid ett visst undertryck, som ökar med belastningen. Detta undertryck är skadligt,
24—240720. Uppfinningarnas bok. TI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
