Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Avprovning och driftkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. AVPROVNING OCH DRIFTKONTROLL.
381
Avprovning och driftkontroll.
Fig. 404. Siemens’ skivmätare.
Vid avprovning av en ångpanneanläggning måste ett flertal olika bestämningar
utföras. Viktsmängden bränsle skall bestämmas, likaså bränslets effektiva värmevärde.
Härigenom erhålles den tillförda värmemängden. Viktsmängden ånga under samma tid
multiplicerad med antalet Calorier, vilka tillförts pr kg, utvisar den uttagna
värmemängden. Förhållandet mellan uttagen och tillförd värmemängd ger oss ångpannans
verkningsgrad.
För att känna antalet tillförda Calorier pr kg ånga, d. v. s. skillnaden mellan
ångans värmeinnehåll och matarvattnets, kräves kännedom om ångtryck, ångtemperatur
och matarvattentemperatur.
Man åtnöjer sig vanligen ej med att bestämma ångpannans verkningsgrad, utan
önskar även analysera provet, d. v. s. undersöka pannans olika förluster. I detta syfte
erfordras en del kompletterande
undersökningar, såsom analys å bränslet och slaggen,
mätning av avgasernas temperatur och
kol-syreprocent, eventuellt även koloxidprocent
m. m.
Bränslevikten bestämmes på olika sätt,
alltefter bränslets beskaffenhet. Vid flytande
eller pulverformigt bränsle uppmätes
enklast den förbrukade volymen, och bränslets
spec. vikt bestämmes genom särskilt prov.
Vid flisbränsle kan man förfara på samma
sätt. Fast bränsle i styckeform väges
vanligen direkt i samband med själva provet.
Det är härvid viktigt tillse att bränslemängden i tratt och å rost är möjligast lika
före och efter provet.
Bränslets effektiva värmevärde bestämmes i laboratorium. Material härför
erhålles genom att under provets gång och med täta tidsmellanrum uttaga smärre
viktsmängder bränsle, vilka efter provet omsorgsfullt omblandas, uppdelas, ånyo omblandas
o. s. v. tills man erhållit en så liten mängd att den fyller tvenne plåtburkar om vardera
några liters rymd. Dessa burkar igenlödas och skickas till provningsanstalt för
labora-torieanalys och bränslevärdebestämning i s. k. bombkalorimeter.
Den avdunstade ångmängden kan bestämmas på flera olika sätt. Den vanligaste
är att uppmäta matarvattnets volym eller att direkt väga detsamma. Vattenvolymen
mätes vanligen med s. k. slutna vattenmätare, vilka numera utgöra ett vanligt tillbehör
till en ångpanneanläggning. Figur 404 visar en Siemens’ skivmätare, som anses vara
bland de mera tillförlitliga. Man bör dock ej underlåta att vid prov kontrollera mätaren,
liksom även att taga hänsyn till temperaturens inverkan på vattnets spec. volym. Vid
t. ex. 60° utgör korrektionen härför 1.7 %.
Figur 405 visar en vattenmätare av öppen typ, Steinmüllers mätare. Denna består
av tvenne öppna mätkärl av relativt betydande rymd. Så snart det ena av de båda
kärlen fyllts med vatten, tippar det över, och det andra fylles under det förstas tömning.
Antalet tippningar registreras av räkneverk. Dessa öppna mätare mäta vattenvikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
